Sveriges största fotbollsmagasin

Logga in

Användarmeny

Julklappar till fotbollsvärlden

LYCKLIG KOLLEGA. Johan lär känna sin nya vän Benny. Vår upplagechef Patrik Nolberg verkar också sugen på husdjur.

Av: Henrik Ystén

Tidigt i december fyllde Johan, vårt nyförvärv för hösten, 30 år. Anders och jag funderade länge på vad vi skulle ge honom. Vi tyckte att Johan, nedflyttad till Göteborg från Stockholm och med flickvännen fortfarande kvar i huvudstaden, verkade lite ensam. Till slut enades vi: det får bli en hamster.
Med ett husdjur skulle tillvaron i andrahandslägenheten i Majorna verka mer uthärdlig. Med en lurvig liten varelse springandes omkring i ett snurrande hjul borde livet vara fulländat. Tänkte vi. 

Men när vi i förra veckan åkte ut till djuraffären för att handla den förbeställda dvärghamstern (som vi tidigt döpt till Benny – efter Johans favoritmålvakt Benny Lekström) började vi fundera. 
– Tänk om han inte vill ha honom, sade Anders.
– Och så ska han till Motala i jul, det blir ju oerhört stökigt för honom, sade jag. 
– Han kanske är allergisk, föreslog Anders. 
– Han kanske bara blir förbannad. Vad händer med Benny då? undrade jag. 

Nu visade sig våra farhågor vara helt onödiga. När Benny väl dök upp på redaktionen, och chocken hade lagt sig hos redaktörskollegan, var Johan lyckligare än efter en Arsenalseger. När helgen stod för dörren några dagar senare pratade han till och med om att han och Benny skulle slå sig ner i soffan och bilda team i kvällens På Spåret på SVT. 

Och det är väl så: i juletid får man vara en cynisk jävel för att inte uppskatta en genomtänkt gåva. Så jag tar tillfället i akt.
Jag gick igenom det här årets Offsidenummer och hittade sju lämpliga julklappar till några av de som medverkat under 2012.
Detta är vad jag vill lägga i strumpan i år: 

ETT METSPÖ

Mottagare: Rob Rensenbrink, före detta holländsk landslagsman.
Motivering: När reporter Leo Verheul porträtterade Hollands olycksalige 70-talsstjärna (han brände ett friläge i VM-finalen 1978 och är i hemlandet stämplad som den evige tvåan, killen folk bara vill prata med om den där stolpträffen i Argentina) var han allt annat än frispråkig. Rensenbrink talade inte med journalister men Verheul, som en gång lyckats muta honom med en bok om flugfiske, nådde ändå fram. I reportaget (som publicerades i 1/2012) sade Rensenbrink, medan han som vanligt satt och fiskade: »Kolla tillbaka på din gamla intervju med mig, ingenting har hänt sedan dess och ingenting nytt kommer att hända. Och sedan skriver du något om mig. Gärna något snällt.«
Sällan har uttrycket gone fishing varit bättre lämpat. 

UPPRÄTTELSE

Mottagare: Jonas Eriksson, domare.
Motivering: Under vinjetten »10 Allsvenska mysterier« i nummer 2/2012 föhörde vi domaren eftersom han hade utdömt dubbelt så många straffar som närmaste kollega i Allsvenskan 2011. Efter årets säsong återkom Eriksson på mejl till redaktionen: »Nyfiken som jag är, så ville jag kolla om min förklaring till 2011 års mysterium – där jag dömde mer än dubbelt så många straffar som närmsta kollega – var en slump, som jag hävdade. 2012 hade jag två straffar i Allsvenskan, mest hade Lerjeus på 11, följt av storebror Strömbergsson på 8. Med mina två straffar hamnade jag i botten.«

LUGN OCH RO

Mottagare: Tobias Grahn, före detta spelare i Örebro. 
Motivering: I Christian Dauns reportage (3/2012) försökte Grahn – som då hade spelat i 13 klubbar på 15 år – förklara vad han lärt sig av ett liv på resande fot. Bland annat gällde det att alltid be om leverans hela vägen in i hemmet när han beställt nya möbler: »Jag måste spara energin till träningarna, vi har dubbelpass i morgon. Jag brukar se till att få monteringshjälp också. Ska du ha det här livet som fotbollsvagabond så gäller det att vara smart. Jag älskar omväxling. Jag tror det gäller utanför fotbollen också, det är nyttigt att byta jobb ofta.«
 
Grahn lämnade ÖSK efter säsongen. Ny flytt står för dörren. 

HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER 

Mottagare: Martin Olsson, spelare i Blackburn. 
Motivering: När reporter Victor Friberg besökte landslagsspelaren i England förklarade han varför han gillade sin flickvän Nathalie så mycket: »›Natti‹« är perfekt. Hon älskar att laga mat och städa och så, utan att man behöver säga till henne. Sedan är det skönt att hon snackar svenska också. Vi kan snacka om allt.«

ÖRONPROPPAR

Mottagare: Grannarna till »Mullis«, supporter i Varbergs Bois. 
Motivering: I reportaget om Varbergs Bois Klacksparken (nummer 5/2012) berättade vi om supportergruppens ledare Jonas »Mullis« Rosell, som inför varje match hade skaffat sig ett skrockfullt måste. På matchdagens morgon var han tvungen att öppna dörren och skrika »Vilket jävla Bois-väder!!!!« ut över hela staden. Vilket väder det faktiskt var spelade ingen roll.
Laget höll sig kvar i Superettan. Ropen lär skalla än högre 2013.

TRÄNARUPPDRAG I ETT LAG FAST I 70-TALET

Mottagare: Roland Andersson, före detta assisterande förbundskapten för Sverige. 
Motivering: I Jesper Högströms reportage om Lars Lagerbäck/Drillo Olsen (nummer 6/2012) berättade Lagerbäcks förre vapendragare om sin aversion mot modern ledarskapsfilosofi: »Det du gör i veckorna, två timmar varje dag, det är det som räknas. Coachning, det handlar inte om smarta byten, sån skit. Inte om att läsa en dikt av Karin Boye i halvtid. Man kan inte ringa något medium. Risken i dagens läge är att folk inte tror på träningsbiten längre. Det är en massa fysiologer och dietister och annat skit som vill ta tid, men särskilt i ett landslag när man har begränsat med tid handlar det om att sätta ett sätt att spela. Upp med en backlinje och gör realistiska övningar! Automatisera! Koordinera! Är de vana vid andra spelsätt så gäller det att hjärntvätta bort dem från det! Sätta sig på spelarna!«

ETT PAKET CART D’OR, CREMA DI MASCARPONE

Mottagare: Jörgen Lennartsson, Elfsborgstränare. 
Motivering: I Johan Orrenius reportage om den allsvenska guldstriden (7/2012) kom Elfsborgstränaren ut som en glassälskare av rang. På plats i Lennartssons hem dök tränaren upp och sade: »Du får bestämma sort. Vi har Crema di Mascarpone, en riktig klassiker, och så en med bär. Ska vi köra den med bär eller? Den är inte dum.«
Johan har mig veterligen inte rört glass sedan besöket hos 2012 års guldtränare. 

Smygläsning

Supportern som kom in från läktaren

Redan som femåring började Steve Davies drömma om att få spela för West Ham United. Eftersom han växte upp i Rushden borde han normalt sett ha hållit på Rushden Town, eller möjligen Northampton eller Coventry, men efter att ha sett West Ham besegra Fulham i FA-cupfinalen 1975 föll han pladask. – Jag visste direkt att West Ham var mitt...

Läs mer om numret här | Köp numret | Prenumerera