Sveriges största fotbollsmagasin

Logga in

Användarmeny

Redaktörerna om året som gått

TOMTAR. Johan, Henke, Anders analyserar fotbollsåret 2012.

Brendan Rodgers, Kjetil Waehler, Andrij Sjevtjenko, Javier Zanetti… Alla får de plats när Offsides De tre redaktörerna summerar året som gått.

Vad har gjort dig mest glad respektive arg under fotbollsåret 2012?


Bengtsson: »Ledsen, snarare än arg: Att Brendan Rodgers spelat Stewart Downing i nästan 500 minuter den här säsongen. Det finns ingen spelare i toppfotbollen, om jag nu tar mig friheten att kategorisera Liverpool som en ›toppklubb‹, som utstrålar så dåligt självförtroende som Downing. Glad: Att Brendan Rodgers meddelat Stewart Downing att han gärna får se sig om efter en ny klubb.«

Orrenius: »Mest glad: När Blåvitts Kjetil Waehler lät oss publicera hans oförglömliga sågning av Anders Bengtssons fotbollskompetens. Mest arg: 1–2 mot Ukraina i Kiev.«

Ystén: »Gladast var jag nog faktiskt över att jag överhuvudtaget kom till EM i Kiev. Samma morgon som det var dags för avfärd upptäckte jag att mitt pass gått ut. Det var söndag och de flesta passkontor var stängda. Efter taxi Varberg-Landvetter (för att fixa nytt pass), hyrbil Landvetter–Sturup och taxi Sturup-Kastrup var ordningen återställd. Argast? Jo, det var nog när jag väl var på plats i Kiev och såg den svenska startelvan till matchen mot Ukraina. 

Vilken enskild händelse har överraskat mest på dig? 


Bengtsson: »Joe Coles iskalla och precisa avslutning intill stolproten när Liverpool kvitterade till 2–2 mot West Ham på Upton Park.«

Orrenius: »Att Uli Hoeness lyckades kontrollera sitt humör efter Schweinsteigers straffmiss i Champions League-finalen.«

Ystén: »Att det märkbart bleka Celtic jag såg mot HIF på Olympia i somras kunde tuffa vidare in i Champions Leagues gruppspel – och sedan dessutom ta sig till åttondelsfinal. Och detta trots den uppmärksamma insändaren i Helsingborgs-Dagblad efter första mötet med HIF.
Europas klubbar läser tydligen inte skånsk lokalpress.

Om du hade fått vara en fotbollsperson under 2012 – vem och varför?


Bengtsson: »Brad Jones, andremålvakt i Liverpool. När australiensaren (bara att han är från mitt favoritland gör sitt) gick in i 2012 hade han nyligen förlorat sin sexåriga son Luca i leukemi. Men i april 2012 blev han pappa igen, till Nico Luca Jones. Några dagar senare, den 10 april, debuterade han för Liverpool i Premier League när han ersatte frilägesutvisade Doni. Det första han gjorde var att rädda straffen. I ögonblicket därefter pekade han upp mot himlen, som en gest mot Luca. 
Någon vecka senare stod han i mål när Liverpool besegrade Everton i FA-cupens semifinal på Wembley. Under hösten, när Pepe Reina varit skadad, har han fått spela en del matcher och gjorde det så pass bra att han nyligen skrev ett nytt kontrakt med Liverpool. 2012 var Brad Jones år. 
Det är lätt att förakta fotbollsspelare som nöjer sig med att sitta på bänken. Vad det gäller den här killen är det annorlunda.«

Orrenius: »Petr Cech, samma kväll som Schweini grät. En dryg timme efter att Chelsea lyft pokalen på Allianz Arena satt jag kvar på läktaren och skrev min krönika. Några Chelseafans hade dröjt sig kvar – när plötsligt Cech kom ut på gräset. Supportrarna kom då på att klockan hade passerat midnatt och att finalhjälten därmed precis blivit 30 år gammal. De rev av Happy birthday, Cech applåderade och fan vet om jag inte såg en tår på hans kind också. Själv svor jag över min redan passerade deadline.«


Ystén: »Den 11 juni hade jag velat vara Andrij Sjevtjenko –  i sitt hemma-EM, efter år av skador och värkande rygg, fick han göra två mål i premiären mot Sverige och höra en hel stad skandera hans namn. Alla andra dagar på året skulle jag ha velat vara Javier Zanetti. Som alltid.« 

Smygläsning

Emil Bergström om indoktrinering

 När började det?– Mitt första Djurgårdenminne är när min pappa Björn tog med mig till Stadions familje­läktare. Då var jag fem år. Sedan dess har Djurgården varit något självklart. Som liten sov jag i Djurgårdenlakan och hade lagbilder på väggarna. På skolfotot hade jag Djurgårdentröja tre år i rad. Mamma hade hellre sett...

Läs mer om numret här | Köp numret | Prenumerera