Text: Fredrik Tillberg

Under arbetet med mitt reportage om villkorstrappan försökte jag boka in en intervju med någon av de poliser som är ansvariga för myndighetens nationella strategier för idrottsrelaterad problematik. Jag ville veta hur de resonerar. Av journalistkollegor som jobbat med villkorsfrågan hade jag förstått att det sedan något års tid är näst intill omöjligt att få till intervjuer med de ansvariga tjänstemännen på polisens Nationella operativa avdelning (Noa) och rättsavdelning, samt att alla frågor ska ställas till polisens kommunikationsavdelning.

För att undvika det mellansteget försökte jag nå fram direkt till någon av de personer som sitter med i polisens nationella idrottsråd. Via omvägar fick jag tag på en mejladress till Per Engström på Noa, som sedan förra hösten leder idrottsrådet. När jag frågade honom om han hade möjlighet att ses för en intervju, alternativt avsätta tid över telefon, fick jag bara svar från »polisens nationella mediecenter«. De bad mig specificera mina frågeställningar, så skulle jag få skriftliga svar på de frågor jag ville ställa till Per Engström.

Att genomföra en utkrävande intervju över mejl är långt ifrån optimalt, men jag blev lovad att få ställa följdfrågor »tills jag känner att jag får svar«, och efter det senaste årets medietystnad från Noa och rättsenheten betraktade jag detta som den enda möjligheten att bli lite klokare på hur de myndighetspersoner som ligger bakom polisens kommande villkorsstrategi resonerar.

I reportaget sammanfattar jag polisens mejlsvar med några meningar eftersom de inte gav mig någon fördjupad förståelse för hur Noa och rättsavdelningen resonerar, men nedan kan ni läsa svaren i sin helhet. Det är en sammanställning av flera mejl mellan den 19 augusti och 10 september.

Notera att frågorna är adresserade till Per Engström, men att »svaren är från Polismyndigheten«, som polisens nationella mediecenter meddelade när jag i efterhand frågade vem som stod bakom de svar jag fick. Någon faktisk person fick jag inte möjlighet att prata med.

---

Tycker du att polisens gällande strategi för fotbollen under 2021 har fungerat? Varför/varför inte?

»Det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser av strategin i nuläget, då implementeringsarbetet med strategin pågår. Den nya inriktningen ansvarar både Noa och Rättsavdelningen för, och är beslutad av Rikspolischefen. Övergripande fungerar arbetet med strategin väl, och fotbollen är en del av hela strategin för idrottsevenemang som helhet. Vissa saker kvarstår att fastställa, men sammantaget har arbetet kommit igång på ett bra sätt.«

I mitten av augusti gav ni reportrar på Dagens Nyheter och Fotboll Sthlm besked om att PM 2016:21 fortfarande gäller i väntan på det nya styrdokumentet, men jag uppfattar det här svaret som att den nya inriktningen redan är i bruk (om än i ett inledande implementeringsskede). Vilken av strategierna är det egentligen som tillämpas just nu? Och om strategin från PM 2016:21 fortfarande gäller – hur tycker du att strategin har fungerat och följts under den här fotbollssäsongen?

»Den nya inriktningen för Polismyndighetens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet är beslutad, det beslutet togs i våras och implementeringsarbetet med den pågår. Som en enskild del i det arbetet ingår ett styrdokument/handbok gällande villkorsgivningen, det specifika arbetet är inte färdigställt, utan arbetet med den pågår. I nuläget [början av september] är det skickat till våra samverkansparter för att de ska få ta del av innehållet, innan den färdigställs.«

Hur skulle du beskriva stämningen mellan fotbollsrörelsen och polismyndigheten under den pågående säsongen? Vad är din uppfattning om den?

»Den dialog vi har med våra externa samverkanspartners, som SvFF och Svensk Elitfotboll, fungerar bra. Vi är överens om strategi och inriktning, och de har varit med i framtagandet av den nya inriktningen.«

Hur viktigt anser du att ett positivt debattklimat mellan företrädare för polisen, klubbarna och supportrarna är? Utveckla gärna svaret.

»Vår bedömning är att det är viktigt med ansvarstagande debattklimat och förståelse för alla inblandade aktörers olika roller, uppdrag och ansvar. Polisens roll är att se till att arrangemangen genomförs på ett tryggt och säkert sätt.«

Påverkas ni i Noa-gruppen av supportrars protestaktioner som skett på läktarna under flera av sommarens fotbollsmatcher?

»Inom Polismyndigheten är det Noa och Rättsavdelningen som tillsammans arbetar med frågan, det finns ingen specifik Noa-grupp.«

Påverkas ni som tillsammans jobbar med frågan på Noa och rättsavdelningen av de protestaktioner och banderoller som har synts på läktarna under flera av sommarens fotbollsmatcher? Hur ser ni på dem?

»Vi har en löpande dialog med SvFF och Svensk Elitfotboll, den dialogen fungerar bra. Vi har inga ytterligare kommentarer gällande detta.«

Väger ni in klubbarnas och supportrarnas reaktioner och åsikter i era diskussioner och strategibeslut?

»Som vi svarat i tidigare svar så har vi pågående dialoger med SvFF och Svensk Elitfotboll, den dialogen fungerar bra. Till detta kan tydliggöras att det är arrangören som ansvarar för ordning och säkerhet på och intill en offentlig tillställning. Polisen ska stötta arrangören i detta arbete, och meddelar de villkor som behövs.«

Flera av arrangörerna inom framför allt Stockholmsfotbollen upplever att rättsenheten inte stöttar dem utan snarare enbart konstaterar ordningsstörningar och sätter villkor som de inte kan uppfylla. Hur kan ni stötta arrangörerna bättre?

»Det är anordnaren som, enligt ordningslagen, ansvarar för att god ordning råder vid tillställningen och som därmed också ska vidta åtgärder för att trygga ordning och säkerhet vid arrangemanget eller evenemanget. Uppstår inga ordnings- eller säkerhetsstörningar är det inte heller nödvändigt att förändra villkoren för arrangemanget.

Polisen har möjlighet att utfärda villkor enligt ordningslagen. Detta är något som sker vid alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, d.v.s. vid arrangemang såsom demonstrationer, danstillställningar och idrottsevenemang.

Förändring av villkor ska göras med utgångspunkt från den förväntade problembilden. Förändringar ska alltså inte per automatik göras till nästa match, utan det är problembilden som är avgörande för när eventuella förändringar görs.«

Vid polismyndighetens förändrade strategitänk 2019 var de bengaliska eldarna en knäckfråga. Hur tänker ni kring pyroteknikens roll på svenska fotbollsläktare när ni sätter ihop den nya strategiplanen?

»En av de vanligaste ordningsstörningarna i samband med vissa idrottsarrangemang är användande av icke tillståndsgiven pyroteknik. Det är möjligt att söka tillstånd för användande av pyroteknik hos Polismyndigheten. Tillståndsgiven pyroteknik har internationellt, men även på flera håll i Sverige, använts med framgång, främst inom ishockeyn. Samtliga internationella- och nationella aktörer som FIFA, IOK, Riksidrottsförbundet, samtliga europeiska polismyndigheter och nationella fotbollsförbund har en nolltolerans för icke tillståndsgiven pyroteknik. Forskning och akademiska studier har betonat dess hälsovådlighet.«

Hur stor vikt lägger ni i dag vid att få bort pyrotekniken från läktarna?

»Se svar ovan«

Vad gäller pyroteknikens hälsovådlighet finns det fortfarande en begränsad mängd vetenskaplig forskning att luta sig mot. Vilken forskning och vilka akademiska studier hänvisar ni till i detta fall, och varför lutar ni er mot just den/dem?

»Vi har delvis tittat på tidigare forskning, men har även haft dialog med Räddningstjänsten som menar att all rök är farlig, om än i olika omfattning.«

Är ni inom Polismyndigheten intresserade av att tillsammans med fotbollens aktörer ta fram en legaliserad form av pyroteknik? Vad skulle i så fall krävas?

»Det finns möjlighet att ansöka om att få använda tillståndsgiven pyroteknik. Tillståndsgiven pyroteknik används internationellt, som vi svarat tidigare, men har även på flera håll i Sverige, använts med framgång, främst inom ishockeyn.«

[Ytterst få gånger har sådana ansökningar gått igenom.] Vilka villkor behöver uppfyllas för att få en ansökan om tillståndsgiven pyroteknik godkänd av Polismyndigheten?

»Tillståndskravet gäller både anordnare och besökare till arrangemanget. Om en ansökan om att få använda pyroteknik kommer in till myndigheten prövas ärendet. Ärendet skickas också till räddningstjänst och eventuellt andra myndigheter för att de ska yttra sig. Avgörande för om tillstånd ska meddelas eller inte kan vara sådant som hur publiken uppträtt vid tidigare matcher eller vad som mot bakgrund av tillgänglig underrättelseinformation kan förväntas ske vid den match som ansökan avser. Polismyndighetens beslut om tillstånd får förenas med de villkor som behövs med hänsyn till allmän ordning och säkerhet. Exempel på villkor som kan komma i fråga är att endast visst slag av pyrotekniska varor får användas eller att användningen är begränsad till viss tid, t.ex. vid längre uppehåll i spelet, och att säkerhetshöjande åtgärder ska vidtas.«

Vad är din reflektion om att samma villkor som tillämpas vid ordningsstörningar i samband med fotbollsarrangemang inte verkar appliceras på andra typer av sammankomster och arrangemang, såsom festivaler, konserter och i nattlivet? Varför är det så?

»Generellt sett så har Polismyndigheten möjlighet att utfärda villkor enligt ordningslagen. Detta är något som sker vid alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, d.v.s. vid arrangemang såsom demonstrationer, danstillställningar och idrottsevenemang. Om det vid dessa tillfällen uppstår ordningsstörningar ska samma arbetssätt tillämpas, d.v.s. att man har en dialog med anordnaren om vilka åtgärder som kan vara lämpliga att vidta. Om de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga kan det bli fråga om att förändra villkoren även i dessa situationer. Om du med nattliv menar danstillställningar så har villkoren för sådana offentliga tillställningar förändrats vid ett flertal tillfällen gällande t.ex. antalet ordningsvakter.«

Hösten 2019 medgav dåvarande polischef Ulf Johansson i en intervju med Dagens Nyheter att det årets strategi inte fungerade utan snarare hade en negativ effekt, framför allt i Stockholm, med ett »polariserat läge« och »hårdnat debattklimat« som följd. Hur ser du själv på utvecklingen av läget och debattklimatet sedan dess?

»Som vi svarat tidigare: Vår bedömning är att det är viktigt med ansvarstagande debattklimat och förståelse för alla inblandade aktörers olika roller, uppdrag och ansvar. Polisens roll är att se till att arrangemangen genomförs på ett tryggt och säkert sätt.«

I en intervju med Fotbollskanalen vintern 2016 hävdade du att SvFF och Svensk elitfotboll inte var intresserade av att lösa sina säkerhetsproblem i samband med matcher. Upplever du att inställningen från fotbollens sida är liknande i dag?

»Som vi svarat tidigare: Den dialog vi har med våra externa samverkanspartners, som SvFF och Svensk Elitfotboll, fungerar bra. Vi är överens om strategi och inriktning, och de har varit med i framtagandet av den nya inriktningen.«

Då förespråkade du hårdare kollektiva bestraffningar som böter och publikneddragningar. Är det fortsatt rätt väg att gå, enligt dig?

»Polismyndighetens inriktning för arbetet mot idrottsrelaterad brottslighet kan i huvudsak sammanfattas på följande sätt:

• Enhetlighet – vi skall arbeta enhetlig över hela Sverige, en arrangör skall känna igen sig var man än är: vi är en svensk Polismyndighet.
• Förutsägbarhet – vi ska genom dialog och transparens vara tydliga på ett sätt som gör att ingen överraskas av våra åtgärder.
• Proportionalitet – våra åtgärder kommer att präglas av förväntad problembild och hur evenemangen tidigare genomförts.«

Vad tänker du i dag om dina uttalanden för fem år sedan? Förstår du att fotbollens aktörer reagerade på det du sade? Vad tror du att det hade för inverkan på deras tillit för dig?

»Polismyndigheten arbetar nu framåt enligt den inriktning som är beskriven i svaret ovan.«

Vad har ni som leder Noa hösten 2021 lärt er av de senaste årens debatt och reaktioner vad gäller villkorsfrågan?

»Villkorsgivningen är en del av tillämpningen av relevant lagstiftning och syftar till att säkerställa att arrangören kan uppfylla sitt ansvar för ordning- och säkerhet. Villkorsgivningen är densamma för alla arrangörer i landet. Publikneddragningar kan vara en av ett antal åtgärder som genomförs i dialog med arrangörerna.«

Om vi fokuserar på de villkor polisen ställt på AIK som arrangör under den här säsongen: vad anser du/ni har saknats i deras säkerhetsarbete?

»Det är anordnaren som ansvarar för att det råder god ordning vid deras tillställningar, och ska vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa ordning och säkerhet.«

Vilken effekt tycker du att reducerad publik har för att motverka ordningsstörningar?

»Det är som sagt anordnaren som ansvarar för att det råder god ordning och säkerhet vid deras tillställningar. Polismyndigheten upplyser om ett antal åtgärder, tillsammans med anordnare, där publikneddragningar är en av ett antal åtgärder som kan genomföras om situationen kräver det.«

Hur ser du på symbolvärdet som skickas i och med publikneddragningarna – nu när en ny, enligt er mer proportionerlig och dialogpositiv strategi är på gång?

»Som vi svarat tidigare så är den nya strategin redan beslutad, och implementeringen av arbetet pågår.«

Är det realistiskt att arrangörer ska kunna gå in avbryta bengalbränningar?

»Se tidigare svar om anordnarens ansvarar för ordning och säkerhet.«

En förklaring som rättsenheten har angett vad gäller AIK:s kapacitetsneddragningar i sommar är att de som arrangör inte kan ingripa vid användning av pyrotekniska pjäser. På vilket sätt anser polisen att de ska ingripa vid en sådan ordningsstörning?

»En av de vanligaste ordningsstörningarna i samband med vissa idrottsarrangemang är användande av icketillståndsgiven pyroteknik. De villkor som polisen meddelar handlar om att god ordning ska upprätthållas. Anordnaren åläggs t.ex. att ha ett antal ordningsvakter som ska medverka till att upprätthålla allmän ordning.«

Ordningsstörningar (som pyroteknikanvändning och brott mot maskeringsförbud) har under året förekommit på fler allsvenska matcher och arenor än AIK-Kalmar på Friends Arena den 18 juli (som villkoret om AIK:s publikneddragning baseras på). Varför är det bara ordningsstörningarna i samband med den matchen som har lett till den sortens villkorsgivning? Tolkas tillämpningen olika av rättsenheten?

»När det förekommit ordningsstörningar vid andra matcher har en dialog förts med anordnarna och i vissa fall har anordnaren vidtagit åtgärder för att försöka komma tillrätta med problematiken och i vissa fall har Polismyndigheten förändrat villkoren där man ansett att detta behövts. Det finns en rad olika åtgärder som kan vidtas och som också har vidtagits.

En förändring av villkoren innebär inte per automatik att antalet besökare begränsas. Detta är dock ett av de villkor som kan användas, beroende på vilka ordningsstörningar som är aktuella och vilken möjlighet som finns att ingripa mot dessa.«

Varför dröjer den nya strategiplanen? Vad är det som behöver vara på plats innan den sjösätts?

»Se tidigare svar om den nya strategin, beslutet om den togs i våras.«

Varför var ni inte redan i våras tydliga med att den nya strategin skulle dröja? Hade inte det gynnat förståelsen, tålamodet och relationen?

»Som vi redan svarat, implementeringen av stratgin pågår.«

Vilken är er största utmaning i det strategiarbete som just nu pågår?

»Strategin pågår på flera nivåer, och inriktningen för arbetet har beskrivits ovan, det vill säga:

Polismyndighetens inriktning för arbetet kan i huvudsak sammanfattas på följande sätt:

• Enhetlighet – vi skall arbeta enhetlig över hela Sverige, en arrangör skall känna igen sig var man än är: vi är en svensk Polismyndighet.
• Förutsägbarhet – vi ska genom dialog och transparens vara tydliga på ett sätt som gör att ingen överraskas av våra åtgärder.
• Proportionalitet – våra åtgärder kommer att präglas av förväntad problembild och hur evenemangen tidigare genomförts.

Arbetet kräver lite tid, men som sagt, implementeringen av strategin pågår.«

Hur skulle du sammanfatta villkorstrappans effekter utifrån den målbild Polismyndigheten haft med den?

»Vårt arbete med den nya inriktningen är långsiktigt och implementeringsarbetet pågår. Villkorsgivningen är en del av tillämpningen av relevant lagstiftning och syftar till att säkerställa att arrangören kan uppfylla sitt ansvar för ordning- och säkerhet. Majoriteten av alla idrottsarrangemang genomförs utan att störningar av ordning och säkerhet uppstår.

Det är anordnaren som, enligt ordningslagen, ansvarar för att god ordning råder vid tillställningen och som därmed också ska vidta åtgärder för att trygga ordning och säkerhet vid arrangemanget eller evenemanget. Uppstår inga ordnings- eller säkerhetsstörningar är det inte heller nödvändigt att förändra villkoren för arrangemanget.« 

Företrädare för flera klubbar jag har pratat med menar att dialogen och samverkan med den lokala polisen på operativ nivå ofta är positiv och samstämmig, men att villkoren inte sätts i samklang med det. Hur ser du på det, och vad är förklaringen till det?

»Vi har löpande avstämningar med alla polisregioner, och har en konstruktiv och god dialog. Se vidare även tidigare svar om att villkorsgivningen är en del av tillämpningen av relevant lagstiftning och syftar till att säkerställa att arrangören kan uppfylla sitt ansvar för ordning- och säkerhet. Villkorsgivningen är densamma för alla arrangörer i landet, enligt den framtagna inriktningen. Publikneddragningar kan vara en av ett antal åtgärder som genomförs, i dialog med arrangörerna.«

---

Läs hela reportaget om villkorstrappan här!