»Varför inte Gyökeres med avgörandet?«

Några dagar före julen 2016 besökte Offside engelska Coventry City för att skildra supportrarnas kamp mot en ägare som höll på att sänka klubben. Moz Baker var en av dem som stod upp för sin klubb när nedflyttningen till League Two kröp allt närmare. Drygt sex år senare ser han i eftermiddag sitt lag spela på Wembley. I potten: en plats i Premier League.

Vi besökte dig och Coventry inför en match mot Sheffield United, då ni protesterade som allra högljuddast mot ägarna i hedgefonden Sisu. Vad hände sedan? 

– Det gick från katastrof till ännu värre. Vi tappade viktiga poäng i den matchen och bytte kort därefter tränare. Med Russell Slade gick det ännu sämre och han var borta efter två månader. När klubben anställde Mark Robins i mars 2017 var det för sent för att hålla oss kvar i League One.

Hur länge fortsatte protesterna mot ägarna? 

– Det fortsatte ett tag, men tappade sedan lite i styrka. Själv blev jag mindre aktiv 2019, efter sju år, och under åren som följde lyckades klubben faktiskt fatta några bra beslut som dämpade den värsta kritiken. Mest var det för att de lyckades pricka rätt i rekryteringen.

Första året i League Two lyckades ni studsa tillbaka direkt, var det vändpunkten för klubben?

– Egentligen vände det nog redan när Mark Robins anställdes som tränare, Sisu hade väldig tur som hittade honom. Han fick ihop laget direkt, och om han kommit tidigare hade han nog räddat kvar laget i League One. Vi tog oss till playoff för att ta klivet upp och gjorde våra bästa matcher där. Och när vi blev uppflyttade till Championship 2020 var vi fruktansvärt bra. Efter det som Mark Robins har gjort för klubben är det många som vill att han ska stå staty utanför arenan, bredvid Jimmy Hill.

»Det går inte att förstå. Bara att vi är här och ska spela den största matchen i England är stort.«

Coventry City-supportern Moz Baker dricker kaffe utanför sitt hem

I januari i år sålde Sisu klubben till en ny ägare. Vad kan du berätta om Doug King, affärsman och VD för rapsföretaget Yelo Enterprises? 

– Hittills finns det inte mycket att säga, men bara positivt. Han köpte först 85 procent av klubben men insåg snabbt att det inte fungerade och köpte ut resten också. Doug har träffat rätt med de flesta besluten än så länge och vi får hoppas det fortsätter så. När han tog över var vi ett mittenlag och nu är vi 90 minuter från högsta ligan. Jag hoppas att han inte tror att det alltid är så lätt.

Vad skulle en triumf i lördagens playoff-final mot Luton betyda för Coventry? 

– Det skulle vara helt otroligt, det går inte att förstå. Bara att vi är här och ska spela den största matchen i England är stort. Sedan är det klart att det skulle vara viktigt på många sätt, inte minst för pengarna. Men också för alla yngre fans som aldrig fått uppleva riktig framgång. Jag unnar dem att få se de största stjärnorna här hemma, även om vi troligen skulle hamna i botten av Premier League.

Och om ni går upp kanske ni får behålla skyttekungen Viktor Gyökeres.

– Det hoppas jag. Han har varit fantastisk, vår talisman som har gett oss så mycket. Oavsett vad som händer ska han spela i Premier League nästa år, och jag hoppas att det blir hos Coventry. Jag tror att han trivs här och vill det.

Spelar han en huvudroll på lördag?

– Det kommer att bli jämnt och målsnålt. Om jag måste tippa säger jag att vi vinner, one-nil eller på straffar, och varför inte Gyökeres med avgörandet?

Artikeln publicerades Uppdaterad 29 maj 2023. och är skriven av .

Annons

Jaha, vad hände nu?

Text: Anders Bengtsson

Om du varit med sedan starten 2000 och inte missat ett nummer blir nästa utgåva din 143:e. Du har läst pocketböcker under våra första år, kanske noterat att vi 2003 introducerade fotojournalistik i världsklass, eventuellt undrat varför vi startade upp en blogg som vi något år senare stängde ner, möjligtvis sett att vi byggt om vår hemsida både en och två gånger, förhoppningsvis lyssnat på vår podcast någon gång, hajat till när vi tagit beslutet att säga nej till spelbolagens miljoner, fnissat när vi sänt färöisk ligafotboll under en pandemi och fått information om att vi lanserat ett nyhetsbrev som vi döpt till Fredagsbrevet.

Troligast är ändå att du inte reflekterat särskilt mycket över de beslut vi tagit under Offsides 24-åriga historia. Du har haft en Offsideprenumeration för att du uppskattat den fotbollsjournalistik som vi älskar att göra: välskrivna berättelser på djupet om världens största sport som inte kan läsas någon annanstans.

 

Men … nu har vi tagit ett beslut som kommer att märkas. Vi vill att det ska synas och kännas. Och vi är så säkra som det går att bli på att ni som gillar oss kommer att uppskatta vår nya värld.

Magasinet har genomgått en uppfräschning och modernisering. Det är nytt papper, nytt omslag, nytt typsnitt. Det är fetare än tidigare, 32 sidor tjockare och med ett tydligt tema som löper som en röd tråd genom numret. Ett fylligare magasin som fokuserar ännu mer på långläsning.

Vinjetter som funnits i många år i magasinet flyttas över till vår nya, uppdaterade hemsida: offside.org. Förutom att vi här publicerar kortare texter som tidigare varit med i tidningen kommer vi att satsa mycket på exklusiva webbpubliceringar. Varje vecka blir det nya intervjuer, spaningar, recensioner och kortare reportage.

Vi skapar en digital Offsidevärld som är mer kontemporär och tillgänglig, vi försöker komma bort från tillvaron där vi lade majoriteten av vår arbetstid på att göra sex nummer/år med resultatet att vi inte hann med så mycket däremellan. Många är de gånger vi haft korn på en bra story men inte kunnat eller vågat agera eftersom nästa nummer varit två månader bort. Så ska det inte längre behöva vara.

 

Vi möjliggör den här satsningen genom att gå ner till fyra nummer/år, men den som jämför med det förflutna lär komma fram till att det i princip blir lika många sidor läsning under året och samtidigt så mycket mer i vår nya digitala värld.

För så är det. Vi satsar också stenhårt på ljud. Dels för att vi tycker det är jäkligt spännande och roligt, dels för att vi vet att många efterfrågar vår journalistik i andra former än i text. Från att endast ha haft Offsides podcast i vårt ljudstall kommer vi nu totalt göra fyra olika poddar, varav en – Offside Story – blir samlingsplatsen för alla de reportage, nya som gamla, som vi läser in i vår nybyggda ljudstudio på redaktionen i Göteborg.

Genom ett samarbete med Spotify och Sesamy kommer alla våra Offsidemedlemmar (prenumeranter) enkelt kunna lyssna på våra andra ljudsatsningar: Offside Fokus och Offside Spelarbussen.

Det finns så många nya spännande saker som vi gärna och ivrigt hade berättat ännu mer om, vilket vi gör i dagens podd.

Nu är det dags att blicka framåt.

 

Vänliga hälsningar,
Anders Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare

Artikeln publicerades Uppdaterad 26 april 2023. och är skriven av .

Premiär för Offsides nya podd!

Äntligen! Nu drar vi igång Offside Fokus – en helt ny podcast från Offsideredaktionen (lyssna direkt!)

Offside Fokus blir vår mest vinklade podcast där vi varannan måndag dissekerar förutbestämda ämnen från fotbollens värld. Dessutom kommer vi att intervjua personer som figurerat i magasinets reportage och porträtt.

I premiäravsnittet av Offside Fokus diskuterar Anders Bengtsson, Johan Orrenius och Fredrik Tillberg olika typer av rivaliteter i fotbollsvärlden. Nästan allt om det okända pepparrotsmötet i Halland och lite om förbannade varbergare som stör sig på nedskräpande sommargäster från Borås. Geografiska, lokala, politiska, religösa och spelardrivna exempel tas upp innan vi zoomar in på drabbningarna mellan Arsenal och Manchester United. Vilka ingredienser fanns i slagen mellan Wengers och Fergusons lag som gjorde att mötena så ofta spårade ur? Dessutom: Fiorentina, Liverpools trippel 2001, Nanne vs. Janne och avsågade avbytarbänkar.

Första avsnittet finns tillgängligt för alla att lyssna på, men framtida avsnitt är endast för Offsidemedlemmar.

Artikeln publicerades Uppdaterad 24 april 2023. och är skriven av .

Vinnaren av biobiljetter till Air!

Vi säger grattis till Anders Hansson som är vinnaren i denna tävling. Rätt svar på frågan nedan är 2. Argo. Anders vinner två biobiljetter till Air.

Filmen berättar om det avgörande partnerskapet mellan den dåvarande rookien Michael Jordan och Nikes nystartade basketdivision som revolutionerade sportvärlden och populärkulturen med varumärket Air Jordan. I rollerna syns bland andra Matt Damon, Viola Davis, Jason Bateman och Ben Affleck, som även står för regin. Biopremiär den 5 april.

Se trailern här!

Vilken av följande filmer har Ben Affleck regisserat?

  1. Gone Girl
  2. Argo
  3. Tenet
Artikeln publicerades Uppdaterad 5 april 2023. och är skriven av .

Annons

Hårda eller tunga skott

»Tungt skott där«, kan man höra en TV-kommentator slänga ur sig när en spelare avlossar ett skott. Men vad är det egentligen som särskiljer ett tungt skott från ett »vanligt« hårt? Offsides praktikant William Gustafsson försöker reda ut.

Text: William Gustafsson

När Johan och vikarie-Fredrik i podden förra veckan hamnade i det fotbollsfilosofiska samtalet om vad som är ett hårt respektive tungt skott väcktes fotbollsnörden i många lyssnare till liv. På Twitter och Instagram satte diskussionen fart och förslag på både hård- och tungskjutare flög genom luften, där namn som Torsten Frings och Zlatan Ibrahimović nämndes som exempel.

Själv, som en spelare som varken skjuter tungt eller särskilt hårt, började jag direkt gräva ner mig i klipp på hårda skott för att försöka hitta facit. Frings kanon mot Costa Rica under VM 2006 blev starten på några intensiva timmar när det ena efter det andra skottet gicks igenom. Jag insåg snabbt att volleyträffen tar bort mycket av det tunga i ett avslut, det ska till en rejäl pendel genom bollen för att ett volleyskott ska bli tungt. Sunday Olisehs 3–2-avgörande mot Spanien i VM 1998 är det klaraste exemplet på när en studsande boll ändå kan skjutas tungt med rätt pendelrörelse.

Utförandet spelar en viktig del när bollen trycks iväg, där träffen, men också spelarens rörelser och utseende spelar en roll. Tekniska spelare med bra tryck i bössan tenderar att vara hårdskjutare, där Jesper Karlsson nämndes i podden som en spelare med ett hårt skott. Det allra tydligaste exemplet är dock brassen Hulk, som med sin explosivitet gjorde sig känd som en användare av det hårda skottet.

Vill man istället leta efter spelare med tunga skott bör man kolla längre ner i planen. De allra flesta tunga målen som gjorts kommer från försvarare eller den defensiva mittfältsrollen, när ett något stabbigt utförande leder till ett skott som aldrig riktigt vill sluta stiga. Inte blir det mindre tungt om spelaren är så där lagom bitig i kroppen, eller ännu hellre: härligt gänglig. Eftersom jag uppskattar den tyska fotbollen är min personliga favorit här Naldo, brassen som brassade på i lag som Schalke 04, Werder Bremen och Wolfsburg.

Det allra hårdaste skottet som uppmätts på en fotbollsplan stod Ronny Haberman för när han bokstavligt talat bombade in bollen för sitt Sporting 2007. 221 kilometer i timmen är den officiella siffran, och min egen analys är att skottet känns för hårt. Det är något med att målvakten ser helt chanslös ut som gör att det går mer åt det hårda än tunga hållet. Det som nästan, men inte riktigt, väger över vågskålen åt ett tungt skott, undrar ni? Självklart är Ronny försvarare.

Förutsättningar för ett tungt skott skiljer sig också mycket mellan gångerna. Jag är av åsikten att skotten känns bra mycket mer tunga på en lerig plan i hällregn än ett soligt möte på en perfekt klippt matta. Att skottet avlossas med skor som liknar Copa Mundial gör det inte sämre. VM-bollen Jabulani tog nästan helt bort det tunga skottet, även om Giovanni van Bronckhorst med sitt semifinalmål mot Uruguay gjorde ett gott försök.

Den brasilianska mittbacken och förre Chelseaspelaren Alex sköt ofta och gärna tunga skott. Motsatsen på hård-tungskalan stod Zlatan för med sitt mål mot Ungern i VM-kvalet 2005. Ett rappt men stenhårt skott, där bollen färdas oväntat snabbt, vilket ställer till det för målvakten.

Som avslutning är det viktigt att påpeka hur det tunga skottet verkligen inte behöver gå i mål, det är snarare så att skottet känns tyngre om målvakten räddar med viss svårighet eller att ett avslut stannar på ett blockerande ben. När Ronald Koeman gjorde sitt matchavgörande frisparksmål mot England 1993 skjuter han på första försöket ett oerhört tungt skott som träffar en framrusande engelsk mur. På andra försöket går han ifrån båda varianterna och visar att man inte behöver skjuta varken hårt eller tungt för att avgöra matcher.

Artikeln publicerades Uppdaterad 14 mars 2023. och är skriven av .