Det gnölades i mediekretsar redan innan vi hade kommit ut med första numret. Om man nu kunde se allt fler matcher live på TV och om dagstidningarnas traditionella matchreferat dessutom skulle slås ut av ett snabbrapporterande internet – hur dammigt skulle det då inte kännas med ett magasin som ligger på tryckeriet i två, tre veckor?
Och så namnet. Tidskriftsnamn ska väcka positiva känslor, de ska få läsarna att vilja bo i sitt Sköna hem, kunna Allt om mat och känna sig som en King. Vem vill känna sig Offside?
Vi tyckte att vi hade svar på det mesta. Offside – för att vi ville stå lite vid sidan av, för att vi ville något annat än att direktrapportera om rökare i krysset. Ett magasin för att – som det stod i första numrets manifest – vi ville göra något »som tar vid där andra slutar. Sport är inte bara en bra match. Sport är också extrema levnadsöden. Egoism och laganda. Agenter och fans.«
Låter programförklaringen självklar i dag? Det gjorde den inte i december 1999. Det var en annan värld. Inga dagliga sportbilagor i kvällstidningarna. Inget Svenska Fans. Inga fotbollsreportrar, bara sportjournalister – de flesta av dem inskickade av sina chefer i ett evigt kretslopp bestående av 1) fråga tränaren hur det går i morgondagens match 2) referera matchen från avspark till slutsignal 3) fråga varför det gick som det gick och 4) återgå till punkt 1 en knapp vecka senare. I bakhuvudet gnagde den gamla murvelvisdomen: »Dagens tidning slår man in morgondagens fisk med.« Det var inte en sådan tidning vi ville skapa.
I december 2009, när vi förberedde vårt jubileumsnummer, hittade vi innehållsplaneringen till det första numret av Offside i en dammig pärm. Vi blir alltid glada när vi hittar den typen av bortglömda historiska dokument. Dels för att det helt enkelt känns hisnande att, exempelvis, publicera kontraktet som FC Barcelona skickade till Johnny Ekström, men som den katalanska klubben i slutänden själva inte skrev på eftersom de värvade VM-skyttekungen Gary Lineker i stället (Offside 1/2007). Men också för att sådana dokument – eller foton och gamla tidningsartiklar – stoppade under näsan på personerna som var med, hjälper dem att minnas hur det verkligen var. Människans minne tenderar att sortera bort och lägga till rätta. Händelser som inte pekar i riktning mot det som blev slutresultatet puttas bort ur hjärnan, medvetet eller omedvetet, för att vi ska se en logik i våra egna liv.
En påläst och nyfiken reporter hittar in bakom fasaden, får intervjupersonerna att minnas, drömma eller reflektera ett extra varv. Det är på den »fria ytan« som vi hittat det mesta och bästa materialet till Offside. Det är där vi mött en tonårig Zlatan på väg mot världsherravälde och en Roger Magnusson som fortfarande dyrkas som Gud i Frankrike men är helt anonym hemma i Kristianstad. Det är där Mathias Ranégie förklarat sin krokiga väg från supertalang till nedbruten drogmissbrukare – och sedan plötsligt landslagsman.
Vår egen resa kan beskrivas som en rak Åshöjdenhistoria: Den lilla oberoende tidningen med den obefintliga ekonomin har tagit sig upp genom divisionerna, vunnit titlar (Stora Journalistpriset, Publicistklubben, A4 Redesign Awards, Publishingpriset, Tidskriftspriset…) och respekt på vägen. Nu är vi det största fotbollsmagasinet i Skandinavien. Hittills har det blivit över hundra magasin och ett tjugotal böcker.
När 42 000 människor blev ombedda att uttala sig om 227 olika tidsskrifter hamnade Offside i topp när det gällde lästid. I dag beskriver våra läsare magasinet som: »välskrivet«, »fördjupande«, »man kan lita på det« och »det gör mig glad«.
I januari 2014 drog chefredaktörerna Anders Bengtsson och Johan Orrenius igång Offsides podcast. Tanken var att regelbundet, en gång varje vecka, få en möjlighet att prata av sig om små och stora saker i fotbollsvärlden. Sommaren 2016 beskrev Dagens Nyheters Johan Croneman podcasten som en av de »mest humorbefriade och långtråkigaste poddarna som någonsin producerats i det här landet«. Trots detta placerade sig Offsides podcast på en andraplats i Svenska Fans »Guldskölden« 2015 och på en tredjeplats 2016. När vi i januari 2017 firade tre år och nästan 140 avsnitt konstaterade vi att drygt 35 000 lyssnare lyssnar på oss varje vecka.
I oktober 2018 genomförde Offside ett historiskt beslut: Ingen mer spelbolagsreklam på någon av våra plattformar. Inga fler annonser i tidningen, inga banners på hemsidan, inga fler jinglar i Offsides podcast. För initiativet #spelstopp tilldelades vi Tidskriftspriset med jurymotiveringen: »Årets vinnare nådde stor spridning och högt engagemang i en högaktuell fråga. Det krävdes mod och ett tydligt publicistiskt ställningstagande när Offside gav spelbolagen rött kort.«
Fotbollsmagasinet Offside utkommer numera med fyra nummer per år.
