Den 7 maj 2015 snörade jag på ett par skinande och sprillans nya fotbollskor på min då femåriga sons fötter. Äntligen var dagen här, han skulle få spela fotboll »på riktigt«. Liverpooltröjan var på, jag fyllde hans vattenflaska och sedan hoppade vi på våra cyklar.
I något år hade han varit som besatt av fotboll och det gick inte många dagar utan att vi stod i en eller i flera timmar i trädgården och slog passningar och sköt skott på varandra. Det var ett intresse som stack ut, bollen var ständigt med honom. Gick vi på en promenad sprang han alltid bredvid med en boll.
När vi rullade fram på asfalten på väg till Åkeredsvallen i västra Göteborg sjöng han av glädje och förväntan. Hans livs första fotbollsträning var bara minuter bort.