I tisdags var det skolavslutning på mina söners skola. Idas sommarvisa, ett par dansframträdande till låtar som jag aldrig hade hört, gulliga sexåringar i klänningar och kavajer, fnissiga sjätteklassare som lämnade mellanstadiet bakom sig och uppklädda föräldrar som försöter hålla tillbaka tårar. Sedan: ny avslutning i klassrummet. Hembakat, saft och ytterligare dansuppträdande. Lärare som berättade om läsåret som passerat och föräldrar som svettades i syrefattigt rum samtidigt som deras barn blev allt mer rastlösa.
Till sist: överlämnandet av sommarpresenter till lärarna. En burk finare oliver, tapenade, lemonad, biscotti, choklad och mousserande vin. »Ha nu en underbar sommar.«
Sommarlovet hade startat. Jordgubbstårtan väntade i kylen. När vi satte oss vid bordet hemma i köket – den svenska lilla träflaggan hade placerats mellan våra fyra tallrikar – skruvade min fru på sig:
»Borde vi inte samlat ihop till en present till fritidspersonalen också?«
