Anders Bengtsson: »Infantino påminner allt mer om en envåldshärskare«

Som alltid, inte minst i fotbollens värld, trumfar pengar allt annat. I veckans Fredagsbrev skriver Anders Bengtsson om Gianni Infantinos häpnadsväckande monolog och Svenska fotbollförbundets ledsamma brist på tydlighet.

Snart har det gått en vecka sedan Gianni Infantinos otroliga presskonferens i Doha där han under nästan en timme orerade och raljerade på ett sätt som i sig borde leda till en katapult – utan fallskärm – ut från Fifa. Flummigt snack om hans jobbiga år som ung och fräknig jämfördes med diskriminering, Europa skulle knipa igen istället för att kritisera avsaknaden av mänskliga rättigheter i Qatar eftersom de historiskt sett betett sig minst lika illa och … ja, det var en monolog som var häpnadsväckande. Att ha den position som han har och så uppenbart vara verklighetsfrånvänd är osmakligt, ovärdigt och farligt. Men lik förbannat: 207 av Fifas medlemsländer förväntas rösta på honom när det är omval i mars 2023. Länderna står bakom Infantino som fortsatt president i Fifa av olika anledningar, men mest handlar det om att nationsförbund garanteras mer pengar. Som alltid, inte minst i fotbollens värld, trumfar pengar allt annat.

Något dygn senare stod det klart att Fifa skulle straffa de landslag som under mästerskapet i Qatar satte en regnbågsfärgad kaptensbindel med budskapet »One love« runt en av deras spelares vänstra arm. Först handlade det om ett ekonomiskt straff, sedan sades det att spelaren med bindeln skulle bli varnad och därefter att det »kunde bli mer än en varning«. Förbund efter förbund vek ner sig – de sportsliga följderna blev för otydliga. Fifa kidnappade yttrandefriheten genom att spela ut sin maktposition. Och kramade samtidigt om stenåldern.

Danmarks fotbollsförbund, DBU, rasade under en extrainsatt presskonferens i onsdags. Deras ordförande Peter Möller sade att de överväger att lämna Fifa om inte en rad saker förändras och de är så tydliga det går att vara: de kommer inte att stötta Infantino när det är presidentval i Fifa i mars. Nu lär DBU inte lämna Fifa, och att de är ett av få nationsförbund (även Norge och Tyskland) som inte kommer att lägga sin röst på Infantino gör tyvärr marginell skillnad eftersom det verkar finns exakt noll kandidater. Men de tar ställning mot en organisation som alltmer liknar en regim och en president som för varje dag som går alltmer påminner om en envåldshärskare.

Det hade varit fint om Sverige vågade vara lika tydliga. Även om Karl-Erik Nilsson de senaste dagarna sagt att det blir allt svårare för Svenska fotbollförbundet att stödja Infantino på kongressen i mars, är det inte solklart att den sittande Fifapresidenten inte får svenskt stöd. Det är inte lika sorgligt som mycket annat som blivit mer uppenbart den senaste veckan, men det är ledsamt.


Tack för att du läser Offside

Skapa ett gratiskonto eller för att fortsätta läsa.

 

Sugen på en prenumeration? Teckna här!

Trevlig helg!
Anders Bengtsson

Artikeln publicerades Publicerad 25 november 2022. Uppdaterad 25 november 2022..

Annons