Jag tränar på gym fem dagar i veckan, men jag berättar inte det här för att skryta (jag är mest där för att göra ryggövningar i typ 20 minuter på grund av ett gammalt diskbråck). Jag berättar det eftersom jag vill berätta om en kille som också tränar på mitt gym fem dagar i veckan. Varje vardagsmorgon ser jag honom.
Han är kanske 20 år gammal, eventuellt fortfarande i tonåren. Vältränad och stark utan att vara biffig. Den överlägset mest naturligt atletiska på mitt gym. Han gör grejer med sin kropp som inte en genomsnittlig 20-åring klarar av. Allt ser så snyggt och enkelt ut, oavsett om han jobbar med bålstyrka på en medicinboll eller om han stretchar ryggen på en yogamatta.
Första gången jag noterade honom var på grund av hans kläder. Shortsen hade Svenska fotbollförbundets logga, precis som träningströjan – en sådan där blågul av märket Adidas som landslagsspelare har på sig under uppvärmningen inför en landskamp. Nästa gång jag såg honom hade han en ny förbundströja på sig, av något år äldre modell.
Det var då jag bestämde att killen på gymmet är en före detta juniorlandslagsspelare. Utseendemässigt ser han ut som Lucas Bergvall, och precis som Lucas var han ett löfte utöver det vanliga som kanske fick sin första kallelse till landslaget för fem år sedan när han var 15 år. Han hade sedan några år där allt bara flöt på. Träningar med seniorer på allsvensk nivå, nya juniorlandskamper, förmodligen en agent som började diskutera framtidsplaner. Möjligheter att bli ungdomsproffs i en Bundesligaklubb? Högst troligt.
