… handlar inte om någon av de 100 tals matcher jag gjorde i de lägre divisionerna i Småland eller Skåne. Den roligaste fotbollsmatchen och segern kom i en totalt meningslös sjumannamatch i en studentturnering i Linköping. Vi var plötsligt i final i mixturneringen och skulle möta ett överseriöst gäng som slagit oss i gruppspelet. Meningen med dessa tillställningar var väl mest att festa och umgås, men upplösningen i fotbollsturneringen blev ett rejält drama med mycket känslor.
Vi hade problem att få ihop lag över huvud taget i finalen och fick högst tveksamt panikvärva in en funktionär. Med tanke på våra galet övertaggade motståndare kändes detta som en parentes i sammanhanget. Vår bästa utespelare bland tjejerna kunde tyvärr inte spela annat än målvakt och hennes luftspel var inte direkt hennes styrka. Så kändes minst sagt tufft att vinna matchen med en sån skadeskjuten trupp.
Vi började dock bra och fick in ett par mål direkt, varav ett skott från halva planen från undertecknad. En av våra andra tjejer fick en spark på foten i första halvlek och fick jätteont. När jag skulle kolla till henne såg jag att hon spelade med ett par svarta Adidas Superstar med päls längst fram…
Matchen böljar fram och tillbaka men från mittbacksposition kunde jag styra rätt fritt under hela matchen. Vid likaläge schabblar jag dock till det precis framför eget mål och vi släpper in 3-4 med bara minuten kvar.
Vår kvitteringsjakt görs med några inbytta utbytesstudenter (som jag inte kände eller kunde namnet på) som hade fått sparsamt med speltid under helgen. Motståndarlägret hade redan börjat räkna hem segern och hade filmkameran framme för att dokumentera sin framgång. Ett sista inkast görs från vänster och domarens klocka piper när bollen är i luften. Jag drar mig omarkerad mot bortre stolpen och via en skarv från en av utbytesstudenterna vräker jag in kvitteringen med ett avslut som var värdigt Eurogoals på 90-talet.
Glädjen och besvikelsen i de motsatta lägren tas med in i straffläggningen som sker direkt utan förlängning. Vår målvakt ska i första straffomgången ställas mot en tvåmetersman som tar en sån sats att jag inser att han förmodligen kommer skjuta henne till en sjukhussäng om han träffar henne. Som tur är missar han både henne och målet medan resterande straffar går in.
Vi vinner turneringen och får jubla med hela truppen som åkt med till Linköping.
Än idag ångrar jag att inte bad om en kopia från den som filmade dramat…