De toppar klubbarnas hemsidor, pryder arenornas fasader och är fastsydda på matchtröjorna. Ändå tar vi sällan notis om dem. Klubbmärkena. Detta trots att det pågår en emblemrevolution i fotbollsvärlden. Sporten ömsar skinn och det går fort. På de tre senaste åren har klubbar som Juventus, Atlético Madrid och Manchester City bytt visuell identitet. Bara i år har över tio etablerade europeiska klubbar presenterat nya emblem. Niclas Eliassons Bristol City är en av dem. Den franska klubben FC Nantes är en annan. Fjolårets Premier League-jumbo Huddersfield Town en tredje.
Gemensamt för flera av klubbarnas presentationer är att de nämner digitaliseringen som den drivande kraften bakom förändringen. Ord som »varumärkesstrategi« figurerar och uttryck som »moderna utmaningar«, »dynamisk identitet« och »den digitala eran« är återkommande. Efter att ha läst alla kommunikéer kliar jag mig i huvudet. Jag förstår inte vad klubbarna menar. Vad betyder digitaliseringen? Och varför känner de sig nödgade att följa den?
– Det handlar om att skapa en visuell tillgång, berättar Daniel Norris, formgivaren som designade Queens Park Rangers nuvarande emblem. Något som kan skalas, förstoras och förminskas i oändlighet. I dag måste ett klubbmärke synas tydligt på din telefon, som en app eller en liten ikon. Samtidigt ska samma märke kunna pryda storbildsskärmar och reklamtavlor.
Norris förklarar att många av de äldre klubbmärkena är för detaljerade och därmed för tunga att arbeta med digitalt. När de har moderniserats är de enklare att använda på hemsidor och i sociala medier. En oundviklig utveckling, menar Norris.
