Tyska tabloidjätten Bild skriver att Erling Haalands utköpsklausul i Dortmund ligger på 75 miljoner euro. Till det kommer förstås bonusar och en enorm årslön. Bild rapporterar dessutom att den klubb som vill köpa norrmannen måste punga ut med ytterligare 80 miljoner euro som enligt tidningen ska delas mellan agenten Mino Raiola och anfallarens pappa Alf-Inge Haaland.
Som Dortmundsupporter måste det vara lurigt att förhålla sig till Erling Haaland. Utan tvekan är han en fruktansvärt bra anfallare som med sina många mål hjälper laget till viktiga poäng. Samtidigt har en stor del av hans tid i Dortmund handlat om vilken klubb han tänker lämna dem för. Det finns något sjukt i det där. Och det finns något sjukt i att agent- och pappaarvode uppges vara högre än själva övergångssumman. Men förmodligen tycker alla i guldkalvens ringhörna att allt bara är fullt rimligt.
I förra numret av Offside skrev journalisten Simon Kuper en intressant essä om hur avskurna de största (manliga) fotbollsstjärnorna är från stora delar av samhället. De lever ett privilegierat men isolerat liv, ofta omgivna av en grupp lojala medarbetare/kompisar som fungerar som en sköld mot alla störningsmoment i den verkliga världen. En privat armé av ja-sägare som ser till att stjärnans liv utanför planen blir så friktionsfritt som möjligt. Och ju starkare sköld och ju fler ja-sägare, desto jobbigare när någon väl ifrågasätter någonting.
Man ska inte underskatta vikten av att ha en nej-sägare i sin omgivning. Inte en kroniskt surmulen typ som går i opposition för sakens skull, men en som vågar säga ifrån när det behövs. Peter Wettergren, Janne Anderssons assistent, har lite den funktionen i herrlandslaget. Så här sa landslagets målvaktstränare Maths Elfvendal om Wettergren när vi pratade nyligen:
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara medlem för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden eller 99 kr första kvartalet!
Har du redan ett konto? Logga in här.
