Om allt gått som det var tänkt skulle det här ha varit en match på De Kuip-stadion i Rotterdam, inte på Gamla Ullevi i Göteborg. Det skulle ha varit söndag eftermiddag, inte måndag kväll. Motståndarna skulle ha hetat Heracles Almelo, inte Malmö FF.
Likväl står han där nu och lyssnar till speakerns exalterade vrål:
– Nummer 25, Allsvenskans absolut bästa spelare: Wandersoooooon doooo Carmoooo!!
Senast han hörde den presentationen hade den kallaste vintern på över två decennier inte ens börjat. Det var för 140 dagar sedan, en 1-0-förlust mot Brommapojkarna i 2009 års näst sista omgång. Det var också en måndagskväll och det sades att en scout från Chelsea var på plats för att granska honom. Den veckan omnämndes han i brittisk press – Daily Mail kallade honom »Brazilian starlet« och återgav Gais-ordföranden Christer Wallins uttalande i Expressen: »Så här har det varit stora delar av säsongen, ofta har fyra-fem klubbar varit och tittat. Det har varit ett tufft år ekonomiskt, vi behöver sälja en spelare.«
