För ett tag sedan blev vi insyltade i en twittertråd om journalistiska genvägar.
Journalisten Josefine Owetz uttryckte frustration över många reportrars blaserade användning av formuleringen »… säger X och sippar på sitt kaffe«. Offsideläsaren John Pettersson skuttade då in i diskussionen och påpekade att vi »med bedövande regelbundenhet« använder oss av en liknande typ av otyg: ölklunkar.
I @MagasinOffside som jag för övrigt högaktar i övrigt heter det med bedövande regelbundenhet att någon "… tar en klunk av ölen." När jag började tänka på det såg jag det i varje nummer. Drives me nuts.
— John Pettersson (@disco1904) April 7, 2018
Efter en snabb sökning i arkivet är Johns spaning svår att snacka bort. Det kryllar av ölklunkar i Offsides 18-åriga historia. Några exempel:
Det där var många ölklunkar. Hur försvarar du detta, chefredaktör Johan Orrenius?
– Det kan jag förstås inte. Vi kritiserar ofta slappa formuleringar i andra medier och nu åker vi dit så det stänker om det själva.
Hur har det kunnat bli så här?
– Det tråkiga svaret är att det är ett skrivtekniskt grepp. När ett citat blir väldigt långt delar man som skribent gärna upp det i två för att det ska bli mer läsvänligt. Och då behövs en rad emellan. Sedan tenderar vi att ofta hamna på pubar i våra reportage, särskilt när de är supporterrelaterade. Men det är ändå för dåligt. Om någon sveper en öl på två sekunder finns det skäl att skriva det. Att någon bara »tar en klunk av ölen« ger ingenting.
Finns det fler Offsideklichéer att göra upp med?
– Att någon »lägger in en snus« är ett gränsfall. Det känns också som en trött formulering, men det beror också på vem som gör det. Om renlevnadsmänniskan Ludde Augustinsson överraskar med att snusa under en intervju är det ju mer spännande än att Glenn Strömberg kramar dagens åttonde prilla.
Fler exempel?
– När svenskar i utländska lag ska porträtteras är det lite för vanligt att skribenten berättar hur spelaren inte behöver betala notan på restaurangen. Som ett exempel på hur otroligt populär hen är i staden. Sedan är ju spelarna själva rätt bra på att prata i klichéer, vilket man som skribent också får se upp med.
Hur då?
– »Innan jag fick barn kunde jag vara sur i flera dagar efter en förlust. Men sedan X föddes är det annorlunda. Det går inte att tjura över en förlust när man kommer hem och möts av en glad ettåring.« Varianter på det citatet känner säkert många igen.
Men ibland stämmer ju klichéerna?
– Absolut. Att det ofta är »små marginaler« som avgör en match skriver nog många under på. Samtidigt vet ju alla det, så varför skriva ut det? »Den största pressen kommer från mig själv« är en annan klassiker.
Blir det nolltolerans mot öl i Offside framöver?
– Nej, så kan man inte säga. Att intervjua taxichauffören är kanske sportvärldens allra största kliché, men om chauffören berättar något sensationellt som gagnar reportaget ska det förstås med. Nolltolerans är sällan bra. Däremot ska vi variera oss bättre, säger Johan och tar en klunk av ölen.
- Mer:
- Offsidesnack
