»Det kändes som ett krig«

Efter tio derbyresor ska spanjoren Jordi Brescó nu skriva en bok om fotbollsrivaliteten i olika europeiska storstäder. Besöket i Stockholm var behagligt jämfört med Belgrad.

Hur såg din arbetsmetod ut?

– I de städer vi besökte tog vi kontakt med ultras från båda sidor och bad dem berätta om sin historia. Ofta får man genom medierna en negativ bild av ultras, men många är hyggliga. Sedan är det klart att det är speciellt när man står och har trevligt med en cypriotisk nynazist från de högerextrema falangerna kring klubben Apoel.

Vilka derbyn stack ut?

Annons

– Old Firm i Glasgow var en fantastisk upplevelse. Där fick jag bekräftat att passionen kring matcherna var äkta, med enorm stämning både på stan och på läktarna. »Det eviga derbyt« i Belgrad var också speciellt. Precis som väntat var det farligt. Vi brukar gå med bortasupportrarna till matcherna och det är ofta poliser närvarande. Men den gången såg poliserna mer ut som tungt beväpnade militärer. Allt gick bra till slut, men det kändes som ett krig.

Hur upplevde du Djurgården–AIK, som du besökte i maj?

– Svenskar uppfattas som rigorösa och korrekta. Det stämmer. Men när de kommer in på en arena släpper många loss sin passion. Jag trodde att svenskarna skulle vara mer korrekta även på läktaren.

21 127 åskådare var den lägsta publiksiffran i Tvillingderbyt sedan 2010.

– Jag kände till att det var få åskådare, och att det fanns en supporterkonflikt med polisen. Trots det bidrog ändå de på plats till en bra stämning. Jag har varit på ett par derbyn där bortasupportrar varit förbjudna. Det påverkar inramningen mer än publiksiffrorna.