Med klappande händer över huvudet joggar Fredrik Hammar fram mot den helt vitklädda bortaklacken på Gamla Ullevi. Supportrarna sjunger:
– Hammar, Hammar, Hammar, Hammarbyyyyy, Hammarbyyyyy, Hammarby-y-y!
Sekunderna före avspark njuter han alltid lite extra av stämningen, särskilt när matcharenan är fullsatt. Inte för att han behöver extra tändvätska för att tagga i gång – Fredrik är uppväxt med att »man hatar Gais« och älskar att spela den här sortens match.