2014 tilldelades Anders Ungh »Allsvenskans stora hjärta« och porträtterades av Johan Orrenius under rubriken »Ett BP-hjärta kan man inte byta ut hur som helst«. Efter Brommapojkarnas 1–0-vinst i första kvalmatchen mot AFC Eskilstuna ringde Offside upp Anders Ungh för att fråga hur man mår när laget i ens hjärta spelar för allsvensk överlevnad.
– Efter matchen i torsdags mår jag riktigt bra och ser framåt med tillförsikt, säger BP-supportern. Sedan »Robban« [Robert Björknesjö] kom in som tränare verkar allt ha släppt. Det är en helt annan harmoni och glädje i laget och det syns på killarna.
Hur många matcher har du sett på plats i år?
– Ett tiotal har jag hunnit med och det har varit både mot- och medgångar. Mot slutet mest medgångar och det är roligt.
Är det någon resa du minns särskilt väl?
– Jag var uppe i Borås och såg matchen mot Elfsborg. Jag skrek så mycket att jag inte kunde ta telefonsamtal på jobbet på tre dagar efteråt. Jag tappade rösten totalt. Jag kunde knappt hosta, det gjorde så jävla ont.
Är du fortfarande ensam på bortaläktaren?
– Numera är det fler på matcherna, framförallt i Stockholmsområdet. Men från Göteborg och nedåt är vi inte så många. Ibland är det någon från BP Support som kommer ner så nu brukar vi vara två eller tre i alla fall. En massiv ökning på flera hundra procent.
Vad tror du om avgörandet på söndag?
– Vi är ännu bättre hemma så jag tror på vinst till hundra procent. Det enda som stör mig är Ajeti. Det är en bra spelare som gick från oss till AFC i somras. Det skulle vara surt om han fick avgöra.
Offsideprenumeranter kan läsa reportaget om Anders Ungh här: »Ett BP-hjärta kan man inte byta ut hur som helst«
- Mer:
- Offsidesnack
