Ensam kvar – EM 2008

Efter åtta år i landslagets tjänst var Anders Svensson f­ärdigutbildad i Lars Lagerbäcks taktikskola, given i start­elvan och återigen hyllad av supportrarna. Ändå slutade EM med tårar på Tivoli Neu Stadion i Innsbruck. Offside följde ett landslag som lämnade turneringen för tidigt – och en spelare som sörjde mer än alla andra när han insåg varför.

Publiken är fortfarande där, lika gulblå som före matchen. De ryska spelarna verkar skrika ännu mer än efter det avgörande 2-0-målet. Men Anders Svensson hör ingenting, han känner sig som i en ostkupa. Arenan kunde lika gärna varit öde och han den enda som var kvar.

När domaren blåste av var det som om alla muskler i överkroppen kollapsade samtidigt – han tvingades sätta händerna som stöd över knäna och så blev han stående, med blicken ner i gräset.

Annons

Anders får en tröstande klapp på axeln men vet inte vem som utdelar den. Där kommer en till, och ytterligare en. Han sätter sig ner på huk i stället och känner att någon rufsar honom i håret.

Det här var hans 93:e landskamp och den tyngsta någonsin. I 94 minuter har han jagat ryssar runt mittplan, det har känts som han haft tre spelare mot sig i varje situation. Och bollkontakterna var så få att han nästan minns dem allihopa.

Anders reser sig upp, tar några steg, ser publiken ringla ut från arenan och lagkamrater och motståndare gå in i omklädningsrummen. Marcus Allbäck lägger armen på Anders högra axel. För mer än sex år sedan stod de båda på Ali Sami-Yen-stadion i Istanbul, galna av lycka efter en svensk vändning som kvalificerade landslaget till VM i Japan. Ingen av dem hade spelat mästerskap för Sverige och de ropade som tokar till varandra: »Fattar du? Vi ska spela VM!
Fattar du!«

Nu säger ingen av dem ett ord, det behövs inte. Redan före turneringen avslöjade Marcus för Anders att EM skulle bli hans sista landskamper; nu är det över och Anders tänker ett ögonblick på hur det måste kännas. Sedan tänker han på sig själv: att han varit i sitt livs form, att han sprungit och jagat förgäves en hel kväll, att han spelat tre mästerskap för Sverige där han aldrig haft en given plats i startelvan och så nu – äntligen – varenda minut i hela mästerskapet.

Och så hann det roliga inte ens börja innan allt var över.


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Vi låser delar av vårt material för att våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera) ska få valuta för sina pengar. Nu hoppas vi på dig också!

Kom igång med din gratis provperiod!

  • 2 fria månader, sedan 35kr/mån.
  • Ingen bindningstid, enkelt att avsluta.
  • Papperstidning i brevlådan varannan månad.

Dessutom får du tillgång till hela vår webb – med hyllade reportage, personporträtt och granskningar från de senaste tio åren.

Kom igång nu!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?