Nördarnas revansch

»Gör Michael Edwards ansvarig för Brexitförhandlingarna och han återvänder med EU i sin innerficka efter fem minuter.« Den som söker på Edwards namn på Twitter hittar många liknande tweetar om Liverpools sportdirektör. Än skrivs det att han är värdig en staty utanför Anfield för att ha hittat Andy Robertson för 8,5 miljoner pund i bottenlaget Hull City i The Championship, än att han borde adlas för att i dagsljus ha rånat AS Roma på Mohamed Salah för 37 miljoner pund. 

För sin förmåga att lokalisera möjligheter på spelarmarknaden, men lika mycket för sin skicklighet att maximera vinster vid försäljningar och minimera kostnader vid köp, har 40-årige Michael Edwards nått ikonstatus i Liverpoolkretsar. Det skadar inte heller att han aldrig låter sig intervjuas. Mystiken runt hans person tillåter supportrar och reportrar att fortsätta spä på bilden av att Edwards är ett geni. Men kanske borde Edwards snarare hyllas för sin förmåga att ha lyckats omvandla Jürgen Klopp från en tränare som till stora delar gick på intuition och erfarenhet till att bli en hängiven anhängare av avancerade analysverktyg? Eller för rekryteringarna av några av de mest progressiva fotbollsanalytikerna i världsfotbollen?  

Bakom Michael Edwards finns nämligen en handfull personer som är betydligt mindre kända för allmänheten, personer som haft en minst lika avgörande roll för klubbens framgångar de senaste åren men som hade kunnat stå mitt i The Kop under en match på Anfield utan att bli igenkända. Innan reportern Bruce Schoenfeld på The New York Times Magazine porträtterade »The laptop guys« under rubriken »How data (and some breathtaking soccer) brought Liverpool to the cusp of glory« i maj 2019 var det få som ens visste vad de hette. 

Huvudpersonen i Schoenfelds text heter Ian Graham och är »Director of research« i Liverpool FC. Utan Graham, som har en examen i teoretisk fysik från universitetet i Cambridge, är det inte säkert att Klopp hade blivit Liverpools tränare. Han berättar att han med ett egenprogrammerat datasystem analyserade Klopps sista säsong i Borussia Dortmund. Utåt sett hade Dortmund gjort en svag säsong med en sjundeplats i Bundesliga. Graham såg något annat. Hans egna siffror – som räknade ut sannolikhetsutfall för skapade målchanser, tid i motståndarnas straffområde och en rad andra mätbara händelser och aktioner under ligamatcherna – sade honom att Dortmund egentligen borde ha slutat tvåa i tabellen (Graham analyserade även de nio föregående säsongerna för att vara säker). Den otur som Dortmund hade var en extrem anomali. Grahams fynd i statistiken presenterades för Edwards och strax därefter var oron för att Klopp var en tränare på nedåtgående raderad.