Arnór Ingvi Traustason om att driva boll

Som junior var han alltid planens minsta spelare. Nu är Malmö FF:s offensiva mittfältare medellång – men vapnet är detsamma.

Hur mycket har du tränat på att driva boll i hög fart?

– Väldigt mycket, men man måste dela upp det. Det ena är själva drivandet: att klara av att springa snabbt med blicken uppåt och bollen nära fötterna. Det har jag tränat på sedan jag var liten. Sedan har vi beslutsfattandet. Det är en sak att stå still och se alla löpvägar kamraterna tar, men den som också klarar av att göra det i fart blir en riktigt farlig spelare.

Ser du dig som en sådan spelare?

Annons

– Det är i alla fall en sak som jag är ganska bra på. När jag får bollen försöker jag – hur ska jag säga? – ta en bild med ögonen. Typ: »Det här kan hända.« Sedan sätter jag fart och ser hur »bilden« utvecklar sig. Utifrån det försöker jag fatta bästa möjliga beslut. 

Blir dina medspelare arga om du tappar bollen på mittplan? 

– På mittplan? Absolut. Det hade jag också blivit. Men om det sker längre fram blir ingen arg. Vi har stor frihet på den sista tredjedelen. Och eftersom vi nästan alltid gör mål finns det ingen anledning att ändra på det.

Har du något favoritläge när du driver bollen?

– Kommer jag med fart måste motståndaren välja: Gå emot mig eller backa? Helst vill jag att han backar, då kan jag skjuta eller ta mig förbi. Jag vet själv hur svårt det är när man börjar backa och trycks ner av en spelare som kommer med fart. Man klarar det kanske några gånger, men i 90 minuter orkar man inte försvara så.

Hade du samma spelstil när du var yngre?

– Ja, men jag var extremt liten. Som 14-åring var jag 155 centimeter. Det fanns inte en match där jag inte var minst på planen.

Tuffa år?

– Jag tyckte faktiskt att det var roligt. Jag fick vara bäst på andra saker och eftersom jag var snabb med bollen hade de stora svårt att komma åt mig. Det var en grym känsla att kunna dra ifrån dem som var starkare. I dag är jag 1,83 men försöker fortfarande driva ifrån mina motståndare.

Är det enklare eller svårare att driva boll på konstgräs?

– Det beror på. Bollen har i regel mer fart på konstgräs och är det lite fuktigt kan man få bra »flow«. Men torrt konstgräs är det värsta som finns. Det blir strävt, orytmiskt och långsamt. När jag försöker driva bollen känns det som om den hela tiden vill stanna. 

Apropå att vara snabb med bollen: Hur väl minns du Ryan Giggs som spelare?

– Han var min idol.

Är det sant?

Annons

– Hundra procent. Det stod Giggs på den första United-tröjan jag fick. Jag tittade jättemycket på honom. När han var som bäst var han oslagbar på att behandla boll i hög fart.

Trots farten använde Giggs många tillslag när han sprang med bollen. Han bytte ofta riktning, vilket gjorde det svårare för backarna. Tänker du också så?

– Jag minns solomålet när han sänkte Arsenal i FA-cupen [1999]. Höger, vänster, höger, vänster. Hög fart. Bollen nära fötterna. Exakt det kan man inte kopiera, men jag har lärt mig mycket av att se honom spela. Hur han sänkte ena axeln så att kroppen lutade åt ena hållet – bara för att sedan snabbt föra bollen åt andra hållet. Sådana smågrejer gör jag också. Mot ett backande försvar funkar det förvånansvärt ofta. 

Finns det ens en plats för långsamma offensiva spelare i dagens toppfotboll?

– Olivier Giroud är inte snabb. Han använder sin styrka och sin teknik för att skapa oreda. Han och jag är som natt och dag, och jag tycker det är fint med sådana spelartyper också. Men Giroud håller ju till längst fram. På min position måste man nog vara snabb i dag.   

Vem av dagens toppspelare är bäst på att driva boll i hög fart?

– Kylian Mbappé kanske? Jag har mött honom. Det var inte kul.

Är det den typen av spelare du studerar när du själv tittar på fotboll?

– Det gör jag väl. Men ärligt talat går jag hellre in på Youtube och tittar på Giggs.