Christian Olofsson om gräsvård

Helsingborgs IF:s allsvenska vår blev kämpig. Men alla som kom till Olympia blev ändå storögda av beundran.

Du är ansvarig för Helsingborgs fotbollsplaner. Hur länge har du varit intresserad av gräs?

– Det började med att jag spelade en massa golf som ung. Till slut sa klubben: »Är det inte bättre att du jobbar när du ändå alltid är här?« De insåg kanske att jag inte skulle bli en toppspelare. När jag väl började jobba med banan blev jag direkt intresserad av gräset. Jag är tävlingsinriktad och det blev som en sport att hela tiden söka perfektion. Så tänker jag med fotbollsplanerna också.

Vad är hemligheten bakom en riktigt bra matta?

Annons

– Herregud, hur länge får jag prata? Men jag är väldigt försiktig med gödsel och vatten. Jag plågar nästan gräset så att rötterna måste söka sig neråt för att hitta vatten och näring. Då blir det starkt på riktigt och tuvorna slits inte upp lika lätt. Många får panik när gräset inte växer direkt: »Vi kastar ut 100 kilo gödsel till!« Men då blir gräset bortskämt. Det vet att det får mat nästa vecka igen, istället för att söka sig ner till rötterna och hitta den långsiktiga kraften. Anledningen till att vi har en bra plan nu är allt jobb vi gjorde förra säsongen.  

Diskuterar du gräs med planskötare i andra klubbar?

– Ofta, och vi kan ha ganska olika förutsättningar. Simon uppe på Friends Arena har till exempel ofta total skugga att jobba med. Stackaren. Så får de också byta gräs oftare än vi. Jag och mina kollegor i Helsingborg följer också olika »groundsmen« i Europa på Instagram för att se hur de jobbar. Man kan väl kalla oss för gräsnördar. 

Får HIF träna på Olympia som de vill?

– Nej, nej. Jag är ganska tuff där. Men säger jag nej när ledarstaben frågar vill det till att jag har något riktigt bra att erbjuda istället. Därför lägger vi mycket tid på träningsplanerna. Vi har kämpat en del med dem i år. När HIF åkte till Spanien på träningsläger i slutet av februari slog vädret om och det blev kallt här hemma. När laget kom tillbaka sa de: »Här har inte hänt mycket.« Då fick jag påminna dem: »Det var ni som åkte till Spanien! Inte träningsplanerna.« Väder och vind kommer alltid att påverka vårt jobb.

Hur ofta kollar du väderprognoserna?

– Extremt ofta. Ibland när jag sitter med telefonen undrar frugan vem som är min älskarinna. Då visar jag henne väderapparna. Jag är inne där konstant. Vädret styr hur ofta vi klipper, och om vi ska stödså eller lufta gräset med pinnar vid längre matchuppehåll.

Under våren pratade varenda bortalag om Olympias fina plan. Är bekräftelse viktigt för dig?

– Klart att det är. När Sebastian Larsson kommer hit och säger att planen kändes som Premier League, då har vi lyckats. Åke Unger nämnde till och med mitt namn i TV-sändningen. Jag trodde knappt att det var sant. Man skulle kunna tro att fotbollen var så dålig att de inte hade något bättre att prata om, men det var faktiskt ganska bra fotboll den kvällen. Och de sa ändå mitt namn.

Var det du som klippte en gran i gräset till Andreas Granqvists hemkomst förra året?

– Ja, det var vårt påhitt. Jag och mina killar är alla glada i att klippa mönster och en snygg gran kändes festligare än att skriva typ »välkommen hem«. Vi gjorde det i smyg så att det skulle bli en överraskning.

Vad tyckte Granqvist?

– Han har faktiskt inte sagt något. Jag hoppas att han gillade den. Men tydligen ska man söka specialtillstånd för sådant. HIF:s evenemangsansvariga sa efteråt: »Sjukt coolt och snyggt, killar, men … säg gärna till i förväg nästa gång.«

Annars verkar du i en bransch där konstgräset tar över mer och mer. Smärtar det dig?

Annons

– När det finns pengar att tjäna har jag förståelse för att en arenaägare väljer konstgräs. Man kan belasta planer hårdare och trycka in fler evenemang, konserter och sådant. Men om utvecklingen fortsätter får jag ha en dialog med min familj om framtiden. Kommer vi till vägs ände med gräset i Sverige får vi kanske flytta. För jag vill hålla på med detta i hela mitt liv.