Du kommer från Jakobstad i Finland, en stad med knappt 20 000 invånare. Hur var det att växa upp där?
– Vi var ett grabbgäng som hela tiden hängde på fotbollsplanen. Det var vår uppväxt: vi gick i skolan och sedan spelade vi fotboll. Utomhus på somrarna och i en inomhushall om vintrarna. För mig var det rena drömmen. Och för alla i skolan var jag »Simon – han som spelar fotboll«.
Du var tidigt en omtalad talang?
– Kan man väl säga. I tolvårsåldern blev jag inbjuden att spela med Liverpool och åkte dit tre gånger. Det var en stor grej för mig. Jag fick mäta mig med spelare som höll en helt annan nivå. Men hemma var det också många som sa »han har hybris« och sådant. Man kunde nästan känna avundsjuka från vissa håll.