Det bråkiga guldet

Ska ett försvagat Tyskland göra bort sig på sin egen EM-fest? Det kan omöjligt bli värre än 1974 – och då slutade det ändå med pokal.
50 år efter bråken, spritångorna och finalen mot den vackra fotbollen berättar Offside om mästerskapshistoriens skakigaste triumffärd.

Fem dagar återstod till Västtysklands premiär mot Chile och man hade kunnat tro att allt var lugnt på värdnationens VM-anläggning i Malente, 60 kilometer norr om Hamburg. För varför skulle det inte vara det? Klockan närmade sig fyra på natten och professionella fotbollsspelare mindre än en vecka ifrån sin största turnering borde rimligen värdesätta vila och tidiga läggningar. 

Men det här var ingen vanlig träningsanläggning. Till att börja med liknade den ett högsäkerhetsfängelse, och vaktades som ett. Som en följd av terroristattacken i München-OS två år tidigare, där nio israeliska idrottare miste livet, och på grund av hotet från Röda armé-fraktionen, hade polisen skärpt säkerheten. De patrullerade Malente med vakthundar, det fanns prickskyttar och helikoptrar överallt. 

På insidan var läget ännu värre. När gryningen kom hade ännu ingen spelare gått och lagt sig, och harmoni var det sista som kännetecknade stämningen. I ett av rummen stod förbundskaptenen Helmut Schön framför två packade resväskor. Han hade precis informerat förbundsordföranden om att han tänkte skicka hem alla sina 22 spelare. Fifa hade redan fått veta att det kunde bli förändringar i den ursprungliga truppen. Antingen skulle det bli så, eller så tänkte Schön själv lämna landslaget.

Fortsätt läsa
– från 79 kr / månad

Testa nu

Har du redan ett konto? Logga in här.

Publicerad 2024-06-3 Artikeln är skriven av .