Jag hoppas att ni vill följa med till norra Wales i nästa nummer. Jag tillbringade påsken där tillsammans med två svurna fiender som efter år av misskötsel fick börja om längst ner i Wales egendomliga ligasystem.
Den högsta serien, Cymru Premier, är något av ett skämt och en fotbollsintresserad walesare är den första att skratta med. De bästa klubbarna – Cardiff, Swansea, Newport, Wrexham – är inte med. Och laget som nästan alltid blir ligamästare, The New Saints, har sitt hem på den engelska sidan om gränsen. Publiksnitt i år: 312 personer.
Hetare möten och saftigare historier hittas istället två divisioner ner. När rivalerna Bangor och Rhyl drabbade samman på påskafton hade båda kämpat sig upp till toppen av trean. Prestige, uppflyttning och rykte stod på spel. Sju röda kort i lagens senaste möte innebar att det fanns minst dubbelt så många oförrätter i luften och även om publiksiffran – 840 – såg beskedlig ut var den hög med tanke på spelets kvalitet och bättre än någon annan i högstaligan samma helg.
Dessutom var åskådarna uppeldade. Hatramsor hördes från båda lägren. De gästande Rhylsupportrarna sjöng att Bangor och bajs egentligen är samma sak. Bangors klack vrålade att Rhyl bara är en stad full av heroinister och parafraserade The Specials intro till Concrete Jungle när de skreksjöng: »You’re going home in a Bangor ambulance!«
Tidsbegränsat erbjudande
Du behöver vara medlem för att läsa vidare. Just nu: 0 kr första månaden eller 99 kr första kvartalet!
Har du redan ett konto? Logga in här.
