Jag klickar igång Youtubeklippet med rubriken »Oleg Salenko, best footballer in history«. Bilderna är 20 år gamla, klippet bara 41 sekunder långt. Men det räcker för att hinna se Rysslands nummer nio göra fem mål på Kamerun i Stanford, den 28 juni 1994.
Kommentarfältet under klippet är delat i två läger. Den ena halvan gör sig lustig över rubriken och hånar det klena motståndet, den andra halvan tar anfallaren i försvar och menar att den som gör fem mål i en VM-match förtjänar all respekt i världen – hur virrigt Kameruns försvar än agerade den där dagen i Kalifornien. Man spekulerar också om vad Oleg Salenko sysslar med om dag. Det är gott om gissningar, men ingen verkar veta säkert.
Jag tittar ner på telefonnumret som jag har fått av en rysk kollega. De fem första siffrorna är 00380. Ett ukrainskt nummer? Ja, enligt den ryske journalisten bor Oleg Salenko numera i Kiev. Men det är, får jag veta, »ytterst tveksamt« om numret fortfarande är aktuellt. Dessutom fruktar journalisten att Salenko »inte är i så bra skick«. I en ukrainsk TV-sändning 2013 svimmade den före detta skyttekungen vid studiobordet. Elaka tungor sade att det var konsekvensen av flera års tungt drickande, Salenko själv skyllde på sina dåliga knän.
Eftersom jag utan framgång har jagat Salenko tidigare – inte minst inför VM i Sydafrika, då det rapporterades att han tänkte sälja sin guldsko från 1994 – känns det som en seger bara att höra signalerna gå fram. Och när en mörk, skrovlig röst till slut svarar stiger min puls drastiskt.
