Afonso Alves och Paulinho Guarás första match

Gamlestadsvallen, 6 maj 2002

Ali Forough, mittback i Motala: »I omklädningsrummet före matchen berättade någon att Öis skulle testa två nya brassar. Sedan gick vi ut rakt i en mardröm. Afonso gjorde precis som han ville. Han hämtade bollen långt ner, dansade förbi fem gubbar innan han serverade Paulinho eller gjorde mål själv. Han tunnlade mig en gång och när jag vände mig om tunnlade han mig igen. Jag var 19 år och tränade nio gånger i veckan, jag satsade på fotbollen. Men där och då förstod jag: ›Shit, man har en bit kvar.‹ I bussen efteråt diskuterade vi vilka finter vi åkt på och jag fick förstås höra om dubbeltunneln. Paulinho i all ära, det var en bra forward, men Afonso var på en egen nivå. Jag har mött spelare som Andreas Andersson, Stefan Ishizaki och Tobias Hysén – ingen av dem är i närheten. Även om jag blev förnedrad känns det ändå lite coolt att ha mött honom.«

Paulinho Guará, provspelande forward: »Både jag och Afonso var otroligt taggade. Vi hade tränat med laget i en vecka och visste att vi måste prestera på match. Detta var vår chans till kontrakt. Vi gick in maximalt i varje situation, Afonso hade lekstuga och jag gjorde mål på allt. Ärligt talat är det en av mina bättre matcher i karriären, jag håller den lika högt som mina fyra mål mot Öster i Allsvenskan 2003. Och det var definitivt en av mina viktigaste insatser. Sex mål, Afonso gjorde fyra, 15–0 … det var nog ingen tvekan om att vi skulle få kontrakt. Det var en okej start på Europakarriären.«

Patrik Elmander, forward i Örgryte: »På träningarna tyckte vi att Paulinho var bäst. Afonso stod mest och drog en massa frisparkar högt över mål, det var lite mañana över honom. Men på matchen tände han till, och för mig som forward var det en rätt sjuk upplevelse. Jag hade ett helvete att få bollar! Brassarna spelade för kontrakt och passade mest till varandra. Först efter paus lyckades jag trycka in några bollar. De fick förstås kontrakt och exploderade ju i Allsvenskan direkt, vilket fick konsekvensen att jag lånades ut till Kalmar. Deras succé blev min olycka och jag var rätt förbannad över att lånas ut. Men så här med facit i hand: jag får nog erkänna att det var rätt beslut.«