Allsvenska kultspelare

Sergej och demonerna

I hemma-VM är Rysslands trupp hämtad från den egna, penningstarka ligan. Men det fanns en tid när en svensk division ett-klubb lockade mer än mästarlaget Torpedo Moskva.

Det gråtande decenniet

Robert Prytz spelade Europacupfinal som 19-åring och var sedan en av Sveriges bästa spelare under hela 80-talet. Men han fick aldrig uppleva ett mästerskap. Offside har träffat Sveriges ledsnaste landslagsman.

»Jag hade konstant dåligt självförtroende«

När en gammal hjälte återvänder som storsponsor till klubben i sitt hjärta borde det vara upplagt för succé. Hammarbyikonen Magnus Lefvert mötte en annan verklighet.

»Jag hade kunnat bo på Liseberg«

Utländska spelare som lyckas i Allsvenskan ­brukar lämna den mentalt när de säljs vidare till större ligor. Samuel Eto’os anfallspartner i Turkiet är ett kraftigt undantag.

»Kung av hela Togo är väl att överdriva lite«

Varför har knappt någon hört talas om ­Allsvenskans kanske märkligaste karriär?

»Man fick belöning för att jobba hårt«

I modern tid har det drällt av islänningar i Allsvenskan. Men först ut var en åkeriarbetare från Akranes, som vann SM-guld med Öster och sedan gick vidare för att ösa in mål i Frankrike. Offside fann pionjären i en skraltig kontorsbarack invid Oslofjorden.

Krister Nordin om mytbildning

Han gick till AIK-historien som den tuffe mittfältaren som aldrig backade undan i närkamperna. Offside ställde Krister Nordin mot väggen för att fråga om ryktet är rättvisande.

»Vi förlorade pengar i landslaget«

Fotbollsledare gillar att avfärda kniviga frågor med att de är »hypotetiska«. Här drar Offside det presumtiva till sin spets. Denna gång: Anette Börjesson, Jitexhjälte och expertkommentator för Radiosporten.

AIK:s Nicklas Carlsson skuggar Anders Svensson

Säsongen 2006 syntes en irriterande AIK-skugga på våra allsvenska arenor.

»Jag hoppas fortfarande på Djurgården«

Efter Jan Tauers livs mest känslofyllda vecka kom beskedet: klubben han älskade ville inte ha honom kvar. I samma stund uppstod drömmen om att en dag få återvända.

»De som var uppväxta i klubben hade de sämsta kontrakten«

Ikonstatus får den som spelar i samma klubb hela sitt liv. Men det fanns en tid när »Mr Hammarby« ville något mer med sin fotboll än att vara kung på Söder. Då kom hotbreven som gjorde att Kenta Ohlsson blev kvar i klubben där han aldrig fick bli en vinnare.

»Man kände sig nästan som en tjuv«

Som 21-åring spelade Milenko Vukcevic med Davor Suker, debuterade i landslaget och hade anbud från Partizan Belgrad. Istället hamnade han i en liten bruksort i Värmland. Offside sökte upp en av Allsvenskans bästa importer och frågade varför han fortfarande är kvar. 

»Jag tryckte i mig 14 cola och var hög som en fura«

Efter SM-guld och mål på Camp Nou vann han ikonstatus hos AIK-fans och var självskriven på Micael Bindefelds kändisfester. Men framgångarna kom inte utan ett pris. 20 år efter glansdagarna berättar Pascal Simpson om rasismen, skadorna och jakten på ett nytt jobb.

»Jag och Glenn Hysén fick var sin låda med lotter att skrapa«

Kombinationen granithård kropp och kort stubin fick motståndarna att frukta L-G Carlstrand. Och det är särskilt en spelare han har retat sig på. Offside lät dem båda gå i clinch.

»Du sa ju att det inte skulle bli träning!«

Lagkamraterna minns honom som en spelare som alltid hamnade i klistret. Själv hävdar Patrik »Pinnen« Andersson att han borde ha tagit Tomas Brolins plats i VM 1990. Offside berättar om en karriär där leken alltid kom före allvaret.

Mary Andersson om en karriär i skymundan

Som 13-åring vann hon sitt första SM-guld. När hon lade av som 28-åring hade hon vunnit ytterligare fyra. Men det är hennes mamma alla minns. 

»Det var brottning som gällde för mig«

Han hade talang och fysik för en stormålvakt. Han hade anbud från Malmö FF. Han hade förbundskaptenen i telefonluren. Men Pål Lundin var hellre kung i litet rike än slav i en storklubb.

»Vem har förstört min hög?«

1998 samlade Hammarbys supportrar ihop 800 000 kronor för att klubben skulle kunna köpa nya spelare. Pengarna lades på den erkänt målfarlige Hasse Berggren – samt en spenslig levnadskonstnär och före detta barnskådespelare.

»Kära nån! Jag blev ju utsedd till Årets spelare«

»Mål-Otto«, »Snål-Otto«, »Skål-Otto« – Degerfors allra käraste barn har många namn. Själv tycker Ulf Ottosson att han har fått ta emot oförtjänt mycket skit.

»Ingen förstod vad jag sa«

Ramsan hördes på läktare runt hela Sverige: »Rädda våra liv, rädda våra barn, bort med ›Dala‹ från fotbollsplan!« Offside bad Sven Dahlkvist att förklara vad som väckte så starka känslor.

»Jag har aldrig varit någon diva«

1980 kom en engelsk playboy till Mjällby. Frank Worthington roade publiken på Strandvallen och kurtiserade kvinnorna på Hanöhus nattklubb. I Blekinge garvar man fortfarande åt historierna. Franks svenska son skrattar inte lika mycket.

»Jag skulle bara vara libero, så jag slapp springa«

Jyrki Nieminen kollade tipskupongen mitt under match, sköt hårdare än alla andra och påstod att golf var bättre än fotboll för att »man kan röka under matcherna«.

»Låt dem sjunga, jag förstår ändå inte«

Medspelarna utsatte honom för practical jokes. Motståndarnas supportrar skanderade rasistiska ramsor. En matchvärd gav honom en låda bananer. – Ibland var det bra att inte förstå så mycket svenska, säger Samir Bakaou i dag.

»Jag skrattar när det ska skrattas«

289 mål på 546 matcher, Guldbollenvinnare två gånger och dyrkad av Malmö FF:s supportrar. Offside hittade Bosse Larsson långt inne i en maskinhall – på behagligt avstånd från rampljuset.

»Det var bara en liten pärla«

Supportrarna såg en klubblojal kämpe som aldrig gav upp. Motståndare och domare såg en gnällspik och Allsvenskans brutalaste spelare. Själv menar Vito Knezevic att han bara var en osäker kille som ständigt blev retad.

»Tryggheten går före äventyret«

En medelålders man utanför arenan klappar honom på axeln, en tonårskille med svartvit halsduk ropar »hallå  kungen« och en skäggig familjefar ber »snälla, snöra på dig skorna igen«. I Landskrona var allt bättre på Sonny Johanssons tid.

Dribblarens dröm

Sveriges mest tekniskt fulländade spelare längtar inte efter att bli utlandsproffs. Han har inga tankar på landslaget. Han bryr sig inte om pengar. Hasse Blomqvist vill bara veta hur bra han kan bli.

Geert tar farväl

Han kom, han gjorde mål, han vann SM-guld. Ändå har Geert den Ouden aldrig känt sig hemma i Djurgården och den svenska fotbollen. I en öppenhjärtig intervju med en av världens främsta fotbollsjournalister, Hollandsuppväxte Simon Kuper, förklarar han varför det är dags att dra vidare.

»Fan vad gôtt de har det, korna i sin hage«

Diego Maradona skulle utse den bäste svenske spelaren genom tiderna och nämnde ett namn: Johnny Ekström. En och annan svensk fotbollskännare höjde på ögonbrynen. »Kallebäcksexpressen« själv tycker att valet var logiskt.

Ciao Bella!

Han provtränade med AC Milan som 15-åring, blev allsvensk skyttekung som en av de yngsta spelarna någonsin och fick hela Borås kärlek på köpet. Men på senare år har folk mest kritiserat hans spel och idiotförklarat honom för korkade uttalanden. Till slut tvingades Fredrik Berglund ställa sig frågan: Vad gör man om man inte ens känner sig välkommen hem?

Resan från öst

Han kunde ha promenerat ut till EM-premiären mot Sverige som hemmanationen Ukrainas förbundskapten. Men det blev inte så. Nu berättar AIK-legendaren Vadim Jevtushenko om ett liv och ett land som aldrig riktigt hittat sin plats.

Bebben Johansson

I en klubb som fostrat Uefacupmästare och VM-bronshjältar står en man med bara fyra landskamper på meritlistan ändå högst i kurs. Frågan är varför.

Mats Magnusson

Ett inhopp gjorde honom känd i hela Sverige, ett annat gjorde honom till åtlöje. Tre år och ett giftermål senare kunde »Den vita råttan« inte vara lyckligare.

Kultspelare: Miroslaw Kubisztal

»Det kan inte vara sämre än Ryssland«

Han testade positivt för efedrin. Han hade dollarsedlar innanför kalsongerna. Han fick »en jävla tjejbil« av Kalmar. Men han lyfte laget ­­­­­­med sitt självförtroende. Så, en dag, var Fábio Augusto plötsligt försvunnen.

»Jag vill ha lika mycket pengar som Cruijff«

När Roy Hodgson systematiserade svensk fotboll och Halmstads BK hade en spelare frikort att dribbla hur mycket han ville. När Sigge Johanssons frihet till slut begränsades gav han sig av direkt.