Ken Fagerberg blickar ut genom sitt barnfingerfläckiga vardagsrumsfönster. Vädret till trots är det en utsikt som hade sålt bra som vykort. Dramatiska berg klädda i årstidens gulgröna nyanser försvinner i gråblåa moln som rör sig i hastigheter som lovar att ännu ett oväder är på väg in från Atlanten. Vågorna rullar allt högre på havet. Det dallrar till i fönstret.
– Snart kommer regnet, mumlar han.
– Hvad siger du, skat?