Offsides favoriter: »Liedholm var som Moses«

Från och med den här veckan helgtipsar Offside om läsvärda dokumentära berättelser och aktuella sporthändelser. Chefredaktör Johan Orrenius är premiärhelgens tredje och sista tipsare.

ROMA–LIVERPOOL, CHAMPIONS LEAGUE-SEMIFINAL, ONSDAG 2 MAJ

Efter 5–2 till Liverpool på Anfield ser det inte ljust ut för Roma inför returen på Olimpico. Men efter den osannolika vändningen mot Barcelona i kvartsfinalen vågar ingen Liverpoolsupporter slappna av.

Mötet mellan klubbarna har också historisk betydelse: 1984 föll Roma mot Liverpool i den straffrysare som utgjorde det årets Europacupfinal. Två svenskar – domaren Erik Fredriksson och Romas tränare Nils Liedholm – var inblandade och det ledde till konsekvenser för dem båda.

Andra påverkades ännu mer och om detta skriver Dagens Nyheters Malena Johansson intressant här: »Liedholm var som Moses som ledde sitt folk i öknen«.

Läsningen är för mig en mer spännande uppladdning än skadeuppdateringar och formanalyser. Känsloläget är uppvridet på max och Liedholm får välförtjänta hyllningar. Men det där med att ta ut startelvor efter spelarnas stjärntecken var kanske ändå inte så bra?


I Offsidearkivet behöver vi bara gå tillbaka till fjolårets sista nummer för att hitta Anders Bengtssons personliga text från Liverpool. Texten avslutas med den hoppfulla raden: »Det är nu det börjar, det är nu det vänder.« Sedan dess har Liverpool vunnit 24 av 36 matcher och stormar nu mot en Champions League-final. Läs Anders reportage här: »En idiot på resa«.

Publicerades 29-04-2018. Artikeln är skriven av .
Annons
Foto: The Times-Picayune

Offsides favoriter: Berättelsen om Jackie Wallace

Från och med den här veckan helgtipsar Offside om läsvärda dokumentära berättelser och aktuella sporthändelser. Filters Oskar Sonn Lindell är premiärveckans gästtipsare.

THE SEARCH FOR JACKIE WALLACE (THE TIMES-PICAYUNE)

I juni 1990 gav sig fotografen Ted Jackson ut från tidningsredaktionen till South Carrollton Avenue i New Orleans, efter att ha fått ett tips om att en grupp hemlösa män byggt upp ett slags temporärt vardagsrum under en viadukt. Jackson hoppades få fotografera deras liv, men när han kom fram fanns ingen kvar; bara kvarlämnat bråte – och en halvnaken man som sov på en madrass av kartong, med ett plastöverdrag som täcke. Jackson väckte mannen och presenterade sitt ärende.

»Du borde göra ett reportage om mig«, sade mannen.

»Varför?«

»För att jag spelat i tre Super Bowl-finaler.«

Berättelsen om Jackie Wallace, som under 70-talet spelade för Minnesota Vikings, Baltimore Colts och Los Angeles Rams men sedan föll ner i ett djupt drogmissbruk, är många gånger oerhört tragisk. Men Jacksons text rymmer också hopp, kärlek – och en annorlunda historia om vänskapen mellan reportern och hans intervjuobjekt. Om att göra allt man kan för att hjälpa till, men aldrig kunna göra tillräckligt. Därtill, eftersom Jacksons huvudområde är fotografi, innehåller reportaget flera fantastiska bilder.

Publicerades 28-04-2018. Artikeln är skriven av .
Foto: Alberto Lingria/Bildbyrån

Offsides favoriter: Monchis storhet

Från och med den här veckan helgtipsar Offside om läsvärda dokumentära berättelser och aktuella sporthändelser. Chefredaktör Anders Bengtsson är premiärveckans första tipsare.

MONCHILÄSNING

31 minuter in i veckans avsnitt av Olof Lundhs podcast. Lundh frågar gästen Daniel Majstorović, i dag sportchef i Brommapojkarna, om det finns någon sportchef ute i fotbollsvärlden som han ser upp till. Majstorović:
»Inte än så där … Eeeeh … Direkt … Det är klart att vi … man kan ju aldrig … sluta titta på vad … Mo … Moggi har gjort … under sin tid.«
Lundh:
»I Juventus?«
Majstorović:
»Eeeh … Jag tänker på Roma.«
Lundh:
»Jaha, okej.«
Majstorović:
»Eeeh … det han byggde upp i Sevilla är väldigt, väldigt intressant utifrån vad man gjort under en längre tid och vad han gjort nu på en kort tid i Roma. Men mer än så, inget så där …«

Det hade så klart varit spektakulärt om BP:s sportchef hade haft Luciano Moggi som förebild. Inte nog med att den förre Juventusbossen uttalat sig homofobiskt och anklagats för att systematiskt ha dopat spelare i Torinoklubben, han var också en av huvudpersonerna i 2006 års Calciopoliskandal. Namnet som »Maestro« letade efter var naturligtvis Monchi. Eller Ramón Rodriguez Verdejo som han egentligen heter.

49-åringen blir ofta tillskriven Sevillas framgångar under 2000-talet och det är lätt att förstå varför Majstorović ser upp till den gamle målvakten, som mellan 2001 och 2017 var Sevillas sportchef. Förutom att klubben vann Uefacupen/Europa League fem gånger under perioden (varav de tre sista vanns tre år i rad) har han gjort sig ett namn som världens främste fyndare i fotbollsvärlden. Men ett sylvasst scoutinggäng hittade Monchi spelare för en spottstyver som några år senare såldes för hundramiljonersbelopp. Enligt The Guardian kostade följande 22 spelare Monchi och Sevilla 36 miljoner euro i övergångssummor: Andrés Palop, Dani Alves, Federico Fazio, Martin Cáceres, Adriano, Ivan Rakitić, Júlio Baptista, Seydou Keita, Christian Poulsen, Luís Fabiano, Carlos Bacca, Sergio Ramos, Jesús Navas, Alberto Moreno, Luis Alberto, José Antonio Reyes, Renato, Gary Medel, Geoffrey Kondogbia, Enzo Maresca, Aleix Vidal och Diego López.

Totalt såldes samma spelare för 229 miljoner euro.

Sedan sommaren 2017 är Monchi AS Romas sportchef. Mer än en gång har han fått frågan hur han kunde sälja Mohamed Salah till Liverpool FC för vad som i dag framstår som kaffepengar (36, 9 miljoner pund). I samband med Champions League-mötet klubbarna sinsemellan aktualiserades frågetecknet. I försvarstalet ingick formuleringar som hade med pressad ekonomi att göra, att Uefa låg som hökar över Romas ekonomiska balans.

Hur som helst: Majstorović påminde mig om Monchi (och Moggi!) och hans förmåga att hitta och förädla talang. Och därför tipsar jag nu om några texter som lite mer utförligt förklarar Monchis storhet än vad Majstorović lyckades göra i Lundhs podd.

• Intervju med »transfertrollkarlen« Monchi: »The secret behind Sevilla’s success? Meet Monchi, the transfer wizard« (The Guardian)

• Artikel om Sevillas uppbrott med Monchi: »Sevilla in a spin as they prepare for life after Monchi – the man who is the club« (The Guardian)

• Djupdykning i hur Monchi nådde framgångar med Sevilla: »The story of Sevilla’s rise since 2001« (These Football Times)


Vill ni istället faktiskt läsa om Luciano Moggi finns Marcus Christensons fina Offsidereportage om hur Juventus systematiskt dopade sina spelare att läsa här: »Fuskets Juventus«.

Publicerades 27-04-2018. Artikeln är skriven av .

Ett behagligt dårhus i Europa League-semifinal

2014 skickade vi Alexander Piauger till Marseille. I reportaget »Ett behagligt dårhus« skildrade han klubbens nysatsning på unga spelare med det så kallade »Dortmundprojektet«.

I kväll spelar klubben semifinal mot Red Bull Salzburg i Europa League, men det är ett helt annat Marseille än det Alexander besökte för fyra år sedan. Tränaren Marcelo Bielsa, presidenten Vincent Labrune och de flesta av spelarna är långt borta vid det här laget.
– I en klubb som Marseille hinner det hända mycket på fyra år, konstaterar Alexander, som numera är profilerad ekonomireporter på Göteborgs-Posten.

Vad?
– Häng med nu! Först sade Bielsa upp sig, en match in i sin andra säsong. När även Labrune lämnade klubben 2016 lades »Dortmundprojektet« ner. Det var hans pryl. Sedan såldes många av de unga spelarna för billigt och så var det med den nystarten. Lagmässigt blev det ett superhål efter det. Många supportrar tyckte att ägaren Margarita Louis-Dreyfus, som ärvt klubben av sin make Robert, plundrade laget. De hatade henne, satte upp banderoller och grejer. Margarita brydde sig inte. Hon ville bara sälja av spelare för att stärka klubbens finanser och sedan kunna sälja klubben dyrare. 2016 genomförde Labrune hennes försäljningsplan och amerikanen Frank McCourt blev ny ägare.

Bryr han sig?
– Han pumpar in mycket cash, han har redan spenderat ett par hundra miljoner euro. Ett fint exempel på hur klubbens situation sett ut är Dimitri Payet, som de paniksålde för typ 15 miljoner euro sommaren 2015. Ett och ett halvt år senare köpte de tillbaka honom för nästan 40 miljoner euro.

Nu har han fört Marseille till semifinal i Europa League. Lägger supportrarna någon prestige i den turneringen?
– Stade Vélodrome sålde slut på några timmar inför kvällens match. De lade ut biljetterna klockan tio i söndags och det ledde till en superkrasch av klubbens hemsida. Vid tretiden gick de ut med att biljetterna var slutsålda. Så Europa League är en stor grej därnere och alla sår är läkta. Äntligen har klubben lyckats få tillbaka publiken, som bara skiter i att gå dit när det går dåligt. Då kan kortsidorna vara helt tomma. Europaspel är också en nostalgisk grej för dem, där finns en liten tradition som lockar. De nådde några finaler på 90-talet och i början av 00-talet.

Unnar du dem en ny Europatitel?
– Det är imponerande att det kan staplas så mycket kaos i en klubb. Det är det som är älskvärt med Marseille, att man inte vet vad som ska hända. Rätt som det är kicksparkar Patrice Evra en supporter i skallen under en uppvärmning. Det är ett ständigt kaos, men nu har de chansen att nå en liten framgång igen. Det kan jag faktiskt unna Marseille.

Tips: Läs Alexanders fina reportage om klubben inför kvällens Europa League-semifinal!

Publicerades 26-04-2018. Artikeln är skriven av .
Annons

Vinnarna i 21 Bronco-tävlingen

Vi säger grattis till Anders Jansson och Staffan Olsson som båda visste att Ante Eriksson spelat i Brommapojkarna. De vinner två biljetter var till 21 Broncos spelning på Nalen den 26 maj.

Lördag 26 maj nyinviger rockbandet 21 Bronco – med fotbollsspelaren Ante Eriksson som sångare – Nalen Klubb i Stockholm, och nu kan du vinna två biljetter till spelningen! Med en sällsam blandning av rock, blues och folk skapar 21 Bronco en ljudbild som påminner om såväl John Mayer och Pearl Jam som The Tallest Man on Earth – samtidigt som Antes säregna röst inte går att likna vid någon annan.

 

Publicerades 23-04-2018. Artikeln är skriven av .