I höjd med Gamla Ullevis mittcirkel slänger Pa Dembo Touray handduken över axeln. Medan lagkamraterna gör de sista upphoppen för att få upp pulsen till matchstart vandrar målvakten långsamt och hjulbent mot målet. Han ställer sig med båda hälarna på mållinjen. Sedan sträcker han upp armarna ovanför huvudet och greppar tag om ribban med handskarna. När han släpper taget darrar målburen i flera sekunder.
Från läktaren fem meter bakom målet kan han höra djurgårdsklackens sång. Omkring 500 stockholmare har tagit sig till västkusten för att se sitt lag möta IFK Göteborg. Alla hoppas, men få räknar med seger. Djurgården har inför mötet tagit fem poäng på tio matcher i Allsvenskan – det är den näst sämsta inledningen i klubbens historia. Resultaten har tvingat fram drastiska beslut. Tränarparet Lennart Wass och Carlos Banda, som 2010 förde laget till en stabil mittenplacering, fick efter förlusten mot Trelleborg maka på sig till förmån för Magnus Pehrsson. Under den nye managern vann Djurgården sin första match för säsongen, hemma mot Halmstads BK. Effekten av tränarbytet dog sedan ut och laget gjorde inte ett enda mål på de tre matcherna som följde. Den usla våren underströks av ännu en förlust, i cupmötet mot IFK Göteborg – här på samma Gamla Ullevi – innan säsongen tog två veckors uppehåll.
Pa Dembo Touray vinkar åt domaren att han är beredd för avspark. Han kysser sin högra handske, för handen mot bröstet och riktar den sedan upp mot himlen. Gesten repeterar han tre gånger. Han vet att han behöver göra en bra match. Som vanligt när resultaten går emot är det han som fått skulden – som nästan två meter lång målvakt syns hans ingripanden mycket tydligare än vad utespelarnas gör.
Tidigare har han ändå känt att supportrarna haft överseende med hans misstag. Han har vunnit utmärkelsen Årets järnkamin två gånger, 2006 och 2010, och är den som leder segersången med supportrarna när laget har vunnit: »Kamala, kamala, kamala, vesta!« dånar hans stämma och supportrarna svarar som en kör i ett antikt grekiskt drama: »Kamala, kamala, kamala, vesta!« Lättsamheten och glädjen har räddat honom många gånger. Vid vårens möte med Malmö FF ådrog han sig en utvisning efter att ha stoppat bollen med handen utanför straffområdet. När han var tillbaka efter avstängningen, mot IFK Norrköping, sprang han återigen ut för att möta en långboll. När han hörde publikens sus backade han några steg, tog lugnt ner bollen på bröstet och passade den vidare. Sedan brast han ut i skratt och applåderade. Publiken svarade med jubel.
