»Jag försöker se alla Kalmars matcher, men jag är ju lite skadad av mitt jobb. Jag sitter och tittar på hur bollen rullar. Studsar den konstigt eller rullar den som den ska? Blir det en liten skada på gräset tänker jag ›vad fan hände där?‹ eller ›väldigt vad det släppte i det hörnet … var det mjukt där eller?‹ Rutinen är att jag går ut på gräset efter uppvärmningen, i halvtid och efter matchen för att åtgärda gropar och annat. Ibland, beroende på hur många matchvärdar som jobbar, är vi upp till tio personer som går in på planen och reparerar uppkomna skador.
Blir det seger för Kalmar tänker jag inte så mycket på hur planen ser ut efteråt, om den är trasig eller om den har blivit lerig av regn. Blir det förlust kan det förstörda gräset blandas in i besvikelsen. Jag behöver nästan aldrig skämmas för hur planen ser ut, men 2011, när arenan var ny, var den sådär. Vi har ett litet hörn i sydväst som inte får så mycket sol. Jag minns speciellt en match mot Gais 2011 när gräset inte riktigt var etablerat än. Det var pinsamt.
Jonas »Poletten« Karlsson
Ålder: 38 år
