Viktor Noring om frysboxar

Sju flyttar på sex år men minimalt med speltid oavsett klubb. Årets nykomling 2009 tycker att utespelare bör tänka sig för innan de gnäller över var tränaren placerar dem på planen.

Du slog igenom 2009 och blev utnämnd till såväl Årets nykomling som tänkbar arvtagare till Andreas Isaksson i landslaget. Vad hände?

– Alltså, jag är den förste att medge att jag haft en brokig karriär. Jag skulle säga att det dels beror på oflyt, dels på att fotbollen fungerar så här. Kommer man inte rätt in i en klubb kan det vara omöjligt att ändra på situationen. 

Du har ändå försökt. Sju flyttar på sex år. 

Annons

– Det är betydligt fler än jag velat. Men om man märker att det inte fungerar så måste man försöka ändra situationen. 

Din första flytt, till Malmö FF 2012, blev så här i efterhand signifikativ för hur din karriär skulle arta sig sedan. 

– Jag flyttade för att ryktet sa att Johan Dahlin skulle lämna. Men när jag väl kom dit skrev han på ett nytt treårskontrakt. Det var inte riktigt vad jag hade räknat med. 

Att skriva på under en förutsättning bara för att därefter inse att verkligheten är en annan är något du har fått känna på fler gånger.

– Ja, framför allt i Heerenveen. Jag provtränade i två veckor i slutet av hösten. Tränaren Marco van Basten ville ha mig och jag skrev på. Sedan blev allt inte klart förrän i april, och vid sommaruppehållet bytte de ut hela tränarstaben. De plockade in en ung målvakt och jag märkte direkt att det var rätt kört. 

Hur kändes det?

– Frustrerande förstås. Jag bröt avtalet och gick till Lyngby istället. Där fick jag spela tills jag blev skadad. När laget sedan vann några matcher med en annan målvakt ville de inte byta tillbaka. Så jag provtränade med Hearts, och de ville ha mig. Men när jag väl skrivit på visade det sig att de hade en ung, skotsk keeper som de hellre satsade på. I många av mina klubbar har det blivit en ond cirkel redan från start. 

Har du rannsakat dig själv och undrat om du borde ha gjort andra val?

– Kanske skulle jag ha stannat i MFF, skrivit på för två år och gnuggat på. Men jag vet inte om det hade blivit bättre heller. Jag har i varje fall aldrig valt klubb för att tjäna pengar.

Det kanske är så enkelt att det är tufft att vara målvakt?

– Ja, en utespelare kan alltid hoppas få chansen på en annan position, och de har mer rotation på platser på grund av gula och röda kort. För en målvakt handlar det bara om en plats, och tränare vill ogärna byta under säsong. 

Vad tycker du om utespelare som gnäller över att tränaren spelar dem på fel position.

– Det är ju ett lyxproblem! De får ändå chansen att visa upp sig. Hamnar man i min sits är det mer tröstlöst. 

Hur har du gjort för att motivera dig att gå till träningen varje dag?

– Någonstans har jag hela tiden vetat att jag har kvaliteter, och jag har ändå övertygat tre klubbar att värva mig efter provspel. Sedan när jag har petats … ja, jag har fått lära mig att inte ta det personligt. 

Annons

Men om en tränare säger att han inte tror på dig är det ju personligt.

– Ja, och jag ska vara ärlig och säga att det varit tufft många gånger, särskilt i Heerenveen. Då var jag väldigt arg. Jag hade aldrig fixat det om jag inte haft min blivande fru Hanna med mig hela tiden. Hon har lugnat mig när jag har kommit hem från träningen och bara velat slå sönder saker. 

Vilken är den sämsta förklaring till en petning du har hört?

– »Jag har en magkänsla …« För mig betyder det bara att personen inte kan motivera varför han väljer en spelare framför en annan. Jag gillar konstruktiv kritik och vill veta varför jag inte blir uttagen.  

Nu är du tillbaka i Sverige. Du inledde tiden i Landskrona med att spela från start, men blev sedan petad. 

– Jag var förstås inte nöjd med hur situationen blev. Men jag vet vad som gäller, det handlar bara om att gnugga på och visa att man förtjänar en plats. 

Det är inte första gången.

– Nej du, just på den fronten har jag faktiskt blivit rätt rutinerad.