Text: Anders Bengtsson

Under hösten pratade jag med en allsvensk spelare som ännu inte har orkat gå ut med sin berättelse. Få vet att han har spelat bort sina besparingar, knappt någon vet att han har hamnat i svår depression. Supportrar och medier har undrat varför han har spelat så lite fotboll på sistone, men han har inte orkat förklara. Spelaren har nog med att reda ut sin vardag. 

Ytterligare två allsvenska spelare som ännu inte fått sina personliga tragedier avslöjade har kontaktats. Inte heller de vill eller orkar berätta.

Några dagar efter mitt senaste samtal med en av spelarna kom det ytterligare en berättelse: den här gången om den före detta Elfsborgsspelaren som åtalades misstänkt för tagande av muta och spelfuskbrott. Anklagelsen handlar om att han ska ha erhållit ett lån på 300 000 kronor i utbyte mot ett medvetet gult kort i en match. Den berörda spelaren nekar till anklagelserna, men erkänner att han har ett spelberoende. I förhör med polisen säger spelaren: 

»Det är beroende … det är fruktansvärt och … att ingen egentligen tar tag i det och hjälper en, det är också sjukt. Det är klart att jag har försökt. Det är mycket dötid som fotbollsspelare och när man kommer hem … då kommer djävulen och bettingen in … tyvärr.« 

Strax därefter berättade Djurgårdens IF att de också hade spelare med spelmissbruk. 

De börjar bli många nu. En undersökning gjord av Karolinska Institutet från 2017 menade att så många som fyra, fem spelare i varje elitlag hade problem med spel och betting. 

Samtidigt visslar sig svensk elitfotboll fram i armkrok med Unibet, som i egenskap av guldsponsor till Allsvenskan och Superettan garanterar de 32 föreningarna 150 miljoner kronor i årliga intäkter. De allsvenska klubbarna är vandrande reklampelare för spelbolaget och kampanjar i sociala medier om att supportrar ska registrera sig på Unibets konto. Ju fler som registrerar sig, desto större bonus till klubben. Ju fler som förlorar på betting, desto mer pengar till svensk fotboll. »Olof 76« och det är bingo i både smaklöshet och dubbelmoral. 

Från Sef och generalsekreterare Mats Enquist kommer det inget annat än svaga bortförklaringar. »I vår värld tror jag det är bättre att samverka med ett spelbolag och därmed komma åt resurser så att vi kan göra nytta«, sade han till SVT i fjol. Bättre att säga som det är: i jakt på mer pengar är svensk elitfotboll beredd att göra vad som helst. Kosta vad det kosta vill.

• Texten är en del av det aktuella numret av Offside. Läs hela numret!
• Läs om vårt #spelstopp sedan hösten 2018: »Ett högt spel utan spel i Offside«.