Foto: timetrialfilm.com

Offsides favoriter: En klaustrofobisk cykelresa

Varje helg tipsar Offside om läs-, hör- eller sevärda dokumentära berättelser och aktuella sporthändelser. Offsides grundare och nuvarande förlagschef Tobias Regnell är veckans andra tipsare.

Time trial – a race to the end (SVT play)

Vilka idrottare sliter hårdast? Femmilsåkaren med snor i skägget? Den pinnsmala men stenstarka gymnasten? Den brasilianska ytterbacken?

Ett bra bet är landsvägscyklisterna. I SVT Play-aktuella Time Trial följer vi skotten David Millar, som var en av världens bättre cyklister strax efter millennieskiftet, men som när filmen spelas in blivit märkt av ålder och en längre dopningsavstängning. Istället för att vara stallets stjärna kämpar han för att överhuvudtaget kvala in till ett sista Tour de France.

Det är en klaustrofobisk resa genom cykellopp som är så trånga, ansträngande och farliga (tänk 90 cyklister nedför slingriga alpvägar på regniga kullerstenar) att verksamheten framstår som rent vansinne – framför allt för alla dem som aldrig vinner något men kämpar lika hårt dag efter dag efter dag i etapploppen. Vi får bokstavligen följa med ner under hjälmen, ända ner i lungorna på Millar, och den närheten är Time Trials största behållning.

Längs vägen blir Finlay Pretsells dokumentär också en film om vänskap och sammanhållning under vidriga villkor, och en film om en framgångsrik ung man som försöker möta medelålderns krympande möjligheter med värdighet.


Efter den svettdrypande dokumentärtimmen behövs lite kontrasterande läsning. I vårt första kultnummer, 2007, porträtterade vi en idrottare som absolut inte slet särskilt hårt. Det finns gott om myter om »womanizern« Frank Worthington, men enligt engelsmannen själv är han ingen diva.

Publicerades 12-05-2018. Artikeln är skriven av .
Annons
Foto: LyngbyBoldklub1921/Youtube

Offsides favoriter: Räddningen av Lyngby

Varje helg tipsar Offside om läs-, hör- eller sevärda dokumentära berättelser och aktuella sporthändelser. Offsides reporter och webbredaktör Fredrik Tillberg är veckans första tipsare.

A week inside a soccer club when the money runs out (New York Times)

Lyngby BK var 15 minuter från att dö. Mindre än ett år efter att ha kvalificerat sig för Europaspel för första gången sedan storhetstiden runt 90-talsstrecket, riskerade den 97 år gamla danska klubben att falla i glömska. Ägarens pengar var slut. Anställda fick höra att deras jobb inte längre fanns. Spelarnas löner kunde inte betalas och fem av dem hade redan utnyttjat möjligheten att lämna klubben.

I skildringen av Lyngbys krampaktiga februarivecka ger New York Times-journalisten Rory Smith oss en inblick i hur elitfotbollsspelare, tränare och sportchefer upplever kampen mot en till synes oundviklig konkurs. Ibland krävs det ett panikartat SMS-massutskick av en PR-snubbe med supporterhjärta för att rädda en elitklubb.

Tre månader senare konstaterar vi att det ekonomiska virrvarret inte oväntat har satt sportsliga spår. Som ett av fyra lag i det röriga nedflyttningskval som krävs för att stanna kvar, är risken nu stor att Lyngby åker ur den danska högstaligan.


I Offsides webbexklusiva genomlysning av division ett-fotbollen vittnar klubbordföranden och tränare om den ekonomiska utmaning som Sveriges tredjedivision innebär. Läs alla tre delar:
Se oss, sponsra oss!
Livet i söderettan
Livet i norrettan

Publicerades 11-05-2018. Artikeln är skriven av .

En klunk av ölen

För ett tag sedan blev vi insyltade i en twittertråd om journalistiska genvägar.

Journalisten Josefine Owetz uttryckte frustration över många reportrars blaserade användning av formuleringen »… säger X och sippar på sitt kaffe«. Offsideläsaren John Pettersson skuttade då in i diskussionen och påpekade att vi »med bedövande regelbundenhet« använder oss av en liknande typ av otyg: ölklunkar.

Efter en snabb sökning i arkivet är Johns spaning svår att snacka bort. Det kryllar av ölklunkar i Offsides 18-åriga historia. Några exempel:

















Det där var många ölklunkar. Hur försvarar du detta, chefredaktör Johan Orrenius?

– Det kan jag förstås inte. Vi kritiserar ofta slappa formuleringar i andra medier och nu åker vi dit så det stänker om det själva.

Hur har det kunnat bli så här?

– Det tråkiga svaret är att det är ett skrivtekniskt grepp. När ett citat blir väldigt långt delar man som skribent gärna upp det i två för att det ska bli mer läsvänligt. Och då behövs en rad emellan. Sedan tenderar vi att ofta hamna på pubar i våra reportage, särskilt när de är supporterrelaterade. Men det är ändå för dåligt. Om någon sveper en öl på två sekunder finns det skäl att skriva det. Att någon bara »tar en klunk av ölen« ger ingenting.

Finns det fler Offsideklichéer att göra upp med?

– Att någon »lägger in en snus« är ett gränsfall. Det känns också som en trött formulering, men det beror också på vem som gör det. Om renlevnadsmänniskan Ludde Augustinsson överraskar med att snusa under en intervju är det ju mer spännande än att Glenn Strömberg kramar dagens åttonde prilla.

Fler exempel?

– När svenskar i utländska lag ska porträtteras är det lite för vanligt att skribenten berättar hur spelaren inte behöver betala notan på restaurangen. Som ett exempel på hur otroligt populär hen är i staden. Sedan är ju spelarna själva rätt bra på att prata i klichéer, vilket man som skribent också får se upp med.

Hur då?

– »Innan jag fick barn kunde jag vara sur i flera dagar efter en förlust. Men sedan X föddes är det annorlunda. Det går inte att tjura över en förlust när man kommer hem och möts av en glad ettåring.« Varianter på det citatet känner säkert många igen.

Men ibland stämmer ju klichéerna?

– Absolut. Att det ofta är »små marginaler« som avgör en match skriver nog många under på. Samtidigt vet ju alla det, så varför skriva ut det? »Den största pressen kommer från mig själv« är en annan klassiker.

Blir det nolltolerans mot öl i Offside framöver?

– Nej, så kan man inte säga. Att intervjua taxichauffören är kanske sportvärldens allra största kliché, men om chauffören berättar något sensationellt som gagnar reportaget ska det förstås med. Nolltolerans är sällan bra. Däremot ska vi variera oss bättre, säger Johan och tar en klunk av ölen.

Lyssna på nummer 200 av Offsides podcast för fler tankar om det ölförbud som eventuellt bör införas i Offside.

Publicerades 9-05-2018. Artikeln är skriven av .
Foto: Albert Bonniers förlag

Tävling! De vann boken Allsvenskan enligt Lundh

Vi säger grattis till Simon Hermansson, Jörgen Eklund och Jakob Lundström som alla visste att Olof Lundh hejar på Leeds. De vinner var sitt exemplar av Lundhs nya bok Allsvenskan enligt Lundh.

I sin nya bok Allsvenskan enligt Lundh granskar Olof Lundh maktspelet i vår mest älskade idrotts högsta serie. Derbyn drar rekordpublik, spelare säljs för gigantiska summor och Östersunds FK överraskar ute i Europa. Men hur ser det ut på andra sidan spelargången? Vem styr över Allsvenskan, vem bestämmer i klubbarna och var hamnar pengarna?

»Det är en härligt svidande vidräkning med allt det som titeln anger. Lundh skrapar på ytan till den svenska, hederliga fotbollen och hittar nåt helt annat. Mycket bra.« – Mats Olsson, Expressen

 

Publicerades 9-05-2018. Artikeln är skriven av .
Annons

Offsides podcast firar 200!

Jubileum! Veckans avsnitt av Offsides podcast finns nu att lyssna på i poddappar och här på hemsidan, och det är inte vilket som helst. Det är det 200:e!

Som avsnittsnamnet »Johan ringer Kanu« antyder så ringer Johan Kanu. Det är en uppiggande liten stund.

Uppiggande är också den övriga dryga timmen, som bland annat innehåller ett rejält allsvenskt svep, Fredrik Ljungbergs bleka framträdande under Arsène Wengers avskedsceremoni, Henrik Larssons »mycket roliga grej«, en ångestladdad cupfinal och frågan: Varför förlät alla Zidane efter skallningen?

Fira 200 med oss!

Publicerades 9-05-2018. Artikeln är skriven av .