Foto: Krister Andersson/Bildbyrån

Se oss, sponsra oss!

Det sportsliga glappet till eliten har minskat. Lagen kryllar av talanger. Men överlever klubbarna i det nuvarande division ett-systemet?

När 19-årige Joel Mumbongo placerar in Utsiktens kvitteringsmål i den 78:e minuten tittar 85 personer på. Glesa applåder och glädjerop gör sitt bästa för att eka mellan de vintergråa skogskullarna som omger Ruddalens IP. På bortalaget Åtvidabergs bänk gör 41-årige Henrik »Fimpen« Gustavsson ett bistert ansiktsuttryck. Det har gått två och ett halvt år sedan han lade målvaktshandskarna på hyllan men i dag rycker Fimpen in som back-up till lagets hälften så gamla förstemålvakt John Håkansson, inlånad från Kalmar FF. Som 16-åring blev Håkansson den yngste målvaktsdebutanten i Allsvenskans historia – nu misslyckas han med att rädda Mumbongos vänsteravslut.

Hela sekvensen är en talande bild för dagens division ett-miljö. Här finns inslag av både elit och gärdsgård. Allsvenska veteraner varvas med ambitiösa 20-åringar som försöker visa elitklubbarna att de faktiskt håller för A-lagsfotboll på högre nivå. I klubbarna finns landsortstypiska smeknamn och lokala eldsjälar som ställer upp i vått och torrt. Men det är också en verklighet med låga läktare där merparten av stolarna är tomma, och en motståndare som har behövt resa både långt och dyrt för att komma till spel.


Prenumerera digitalt för 39 kronor i månaden!

Läsning på sajten och app för e-tidning. Avsluta när du vill.

Prenumerera

Har du redan ett konto? här. Sugen på en pappersprenumeration? Teckna här.

Artikeln publicerades 4 maj 2018 och är skriven av .