Foto: Krister Andersson/Bildbyrån

Se oss, sponsra oss!

Det sportsliga glappet till eliten har minskat. Lagen kryllar av talanger. Men överlever klubbarna i det nuvarande division ett-systemet?

När 19-årige Joel Mumbongo placerar in Utsiktens kvitteringsmål i den 78:e minuten tittar 85 personer på. Glesa applåder och glädjerop gör sitt bästa för att eka mellan de vintergråa skogskullarna som omger Ruddalens IP. På bortalaget Åtvidabergs bänk gör 41-årige Henrik »Fimpen« Gustavsson ett bistert ansiktsuttryck. Det har gått två och ett halvt år sedan han lade målvaktshandskarna på hyllan men i dag rycker Fimpen in som back-up till lagets hälften så gamla förstemålvakt John Håkansson, inlånad från Kalmar FF. Som 16-åring blev Håkansson den yngste målvaktsdebutanten i Allsvenskans historia – nu misslyckas han med att rädda Mumbongos vänsteravslut.

Hela sekvensen är en talande bild för dagens division ett-miljö. Här finns inslag av både elit och gärdsgård. Allsvenska veteraner varvas med ambitiösa 20-åringar som försöker visa elitklubbarna att de faktiskt håller för A-lagsfotboll på högre nivå. I klubbarna finns landsortstypiska smeknamn och lokala eldsjälar som ställer upp i vått och torrt. Men det är också en verklighet med låga läktare där merparten av stolarna är tomma, och en motståndare som har behövt resa både långt och dyrt för att komma till spel.

Annons

 

När seriesystemet gjordes om för tolv år sedan var tanken att den nya tredjedivisionen skulle bli en tydligare, semiprofessionell, länk mellan elitserierna och breddfotbollen. Steget från de regionala division två-serierna till Superettan var för stort. Sex regionala 12-lagsserier blev till två, uppdelade i norr och söder med 14 lag (16 från och med i år) i varje tabell.

Tolv år senare verkar också det sportsliga avståndet till eliten ha minskat. Om vi kastar ett snabbt öga på de senaste fem årens nykomlingar i Superettan åkte bara tre av 13 lag ur direkt. Resterande tio har etablerat sig på elitnivå, sex av dem har till och med lyckats ta sig upp i Allsvenskan.

Ekonomiskt är verkligheten en annan. Det första året efter omgörningen 2006 förlorade de 28 klubbarna 12 miljoner kronor och bara en gång sedan dess har division ett-klubbarnas sammantagna redovisade årsresultat varit positivt. Då var den enskilt största anledningen att Dalkurd sålde sina aktier i det nya investeringsbolaget Dalkurd AB. Om de inte hade gjort det hade det sammantagna resultatet för seriens klubbar landat i ett drygt fyra miljoner stort underskott även 2015. I genomsnitt har klubbarna gått 6,7 miljoner kronor back per år.

Division ett-klubbarnas sammantagna resultat sedan starten


Vi beklagar, men du har gått in i väggen. Dessbättre är det bara en betalvägg.

Merparten av vårt material är öppet bara för våra prenumeranter (som gör det möjligt för oss att existera). Nu hoppas vi på dig också!

Som prenumerant får du:

  • Sveriges mest prisbelönta magasin i brevlådan varannan månad.
  • Fri tillgång till alla nummer digitalt samt färska artiklar som bara publiceras på hemsidan.
  • Fri bindningstid.

Dessutom får du rabatt i vår webbshop och inbjudningar till releasekvällar samt förhandsvisningar av både film och teater.

Klart jag ska bli prenumerant!

Fakturaprenumerant?

Klicka här för att aktivera ditt konto

För dig som redan är prenumerant är det bara att logga in och botanisera i vårt digitala arkiv.

Glömt lösenord?