Foto: Carl Recine/Bildbyrån

United we stand

En spenderar hela sin lön på United, en annan t­jänar hela sin inkomst på United. Några smiter in gratis på United, några skulle a­ldrig sno en cent av United. Vissa har suttit på samma plats i 40 år och sett United. Andra ska snart till Tokyo med United. Det är en helt vanlig onsdag på Old Trafford.

Media har uppmanat Manchesterborna att vara på sin vakt. Förra gången ett lag från Glasgow spelade i stan förvandlades gatorna till en krigszon. Nu fruktar man att det ska hända igen. Nyhetsuppläsarna på radio och TV varnar för den annalkande invasionen.

På löpsedlarna hajpas kvällens match som »Slaget om Storbritannien«. Samtliga hotell är fullbokade, som de alltid är när United spelar hemma. Old Trafford byggs ständigt ut med allt högre läktare, men räcker ändå aldrig till för att mätta efterfrågan. I dag har arenan 76 000 platser, ändå har varenda ligamatch varit utsåld de senaste 15 åren.

På TV intervjuas gamla Unitedspelare om kvällens match mot Celtic och om helgens seger i ligan mot West Bromwich. Programledarna går igenom matcherna i minsta detalj. Mår Cristiano Ronaldo bra? Är han fulltränad än? Såg ni den där ilskna blicken han gav publiken? Kanske vill han flytta till Madrid ändå?

Jag sitter också i en TV-soffa. Channel M:s United debate show betalar mig för att diskutera Unitedrelaterade ämnen med den gamle målvakten och Europacupsegraren Alex Stepney. Manchester City-anhängaren Noel Gallagher i Oasis plågar sig själv med programmet varje vecka och sa nyligen att samtliga medverkande var »wankers«. Han har säkert samma uppfattning om mig – för honom är jag bara ännu en idiot från Urmston, en Unitedtrogen stadsdel nära Old Trafford.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Berättelser från världens största sport. Bli Offsidemedlem – läs och lyssna på Sveriges bästa fotbollsjournalistik.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Artikeln publicerades ursprungligen Publicerad 13 mars 2018 och uppdaterad 17 september 2019. och är skriven av .