Kristoffer Olsson, AIK. Foto: Daniel Nilsson

Kristoffer Olsson om impulskontroll

Med en pappa som kallas för »Bajen« och med en egen bakgrund i IFK Norrköping väckte Kristoffer Olsson starka känslor när han skrev på för AIK. Själv anser mittfältaren att beslutet var ovanligt genomtänkt.

I dokumentärserien Blågula drömmar sa du att fotboll handlar om att hinna värdera möjligheterna innan man fattar beslutet. Är det din största kvalitet?

– Som kreativ mittfältare måste man hela tiden ta snabba beslut. I AIK har jag en annan roll än jag är van vid, längre ner på planen, vilket gör att jag hamnar i nya situationer. Jag försöker titta på hur världsspelare löser problemen, jag kan slå på Youtube och studera hur Andrea Pirlo förflyttar bollen. Han är liksom jag inte den starkaste fysiskt. Då är det extra viktigt att vinna tid åt sig själv.

Annons

Enligt Rikard Norling använder du kroppsfinter när du sätts under press för att få motståndarna ur balans. Får du ingivelser i huvudet hur du ska agera?

– Jag har en »plan« i skallen som säger hur jag ska ta emot passningen, finta bort spelaren och fördela bollen vidare. I Arsenal lärde jag mig att ta besluten så sent som möjligt. På en sekund kan det hända hur mycket som helst, så man får inte vara fast i en tanke. Jag skulle kunna spela enkelt och ha uppemot 100 i passningsprocent. Men hur stor nytta har AIK av mig i anfallsspelet då? Jag har svårt för spelare som inte vågar ta risker.

När du spelade i Midtjylland stormade du ut i omklädningsrummet när tränaren Jess Thorup bytte ut dig efter 35 minuter mot Aarhus. 

– Det bara brann i mig, allt blev svart. Jag hade köpt beslutet om jag inte kämpat tillräckligt, misskött taktiken eller gjort två självmål. Men jag löpte som en gris och var en av många som underpresterade. Hade jag varit 28 år och mer rutinerad hade han aldrig bytt ut mig.

Vad säger du till dem som hävdar att du lider av bristande impulskontroll?

– Om man inte har koll på bakgrunden, som exempelvis hur jag hade det i Danmark, ska man akta sig för att döma. Där bytte tränaren konsekvent ut mig efter 60 minuter, oavsett prestation, och sedan bänkade han mig. När jag väl fick chansen från start igen avgjorde jag mot Odense, men matchen därpå valde han att plocka ut mig nästan direkt. Jag var så förbannat sur. Det kändes verkligen som om han ­pissade på mig.

Hade du agerat annorlunda i dag?

– Sett till hur han behandlade mig – tveksamt. Om jag skulle ha blivit utbytt efter 35 minuter i någon match i karriären skulle det snarare ha varit mot Häcken i år.

Efter den premiären bad du supportrarna om ursäkt på Twitter, du skrev att du »köper all sågning«. 

– Jag hade så mycket energi i kroppen och så låste det sig för mig. Jag ville visa fansen att jag delade besvikelsen med dem. Jag tänkte att det kunde vara nice för dem att se hur jag resonerar efter en dålig insats.

Tänker du någonsin på konsekvenserna när du ger dig ut på sociala medier?

– Förr skrev jag om allt möjligt. I Arsenal kunde jag inte hålla mig från att håna Tottenham någon gång när de förlorade. Det måste väl vara okej om det görs med glimten i ögat? Tyvärr har fotbollsvärlden blivit så allvarlig, så i dag fokuserar jag inte så mycket på åsikter.

När IFK Norrköping tog guld 2015 bedyrade du din kärlek till klubben på Instagram. Året dessförinnan lade du upp en bild på dig själv som barn i en Hammarbytröja. Hur skulle du beskriva ditt supporterhjärta?

– Som spelare dör supporterhjärtat ut med tiden. Jag känner knappt någon på den här nivån som har ett favoritlag de följer aktivt. Jag ville tillbaka till Sverige och hitta tryggheten utan att börja om på noll. Då var AIK det bästa alternativet. Jag hade inte direkt två identiska kontrakt att ta ställning till, då hade jag kanske förstått IFK-fansens missnöje.

Är du impulsiv även i vardagen?

Annons

– Tvärtom. Har jag planerat någonting i förväg kan jag inte ändra mig. Om jag efter en tuff träning beslutat mig för att ligga på soffan hela kvällen får det bli så, även om sambon ber mig köpa mjölk.