Du var en av förgrundsfigurerna senast Frankrike arrangerade ett stort mästerskap. Med några års distans till VM-guldet: Vilka var framgångsfaktorerna?
– Inga konstigheter: vi hade ett lag som bestod av väldigt bra spelare. Stommen i laget hade varit med i EM 1996 och nu var vi två år äldre och bättre. När jag åkte till VM var alla mina tränare i Parma övertygade om att Frankrike skulle vinna.
Vad betydde landslagets VM-framgångar 1998 för Frankrike som land?
– Den sommaren såg jag för första gången ett enat och lyckligt Frankrike. När folk efter matcherna samlades vid Champs-Élysées för att fira fanns inga sociala eller religiösa barriärer mellan människorna. VM råkade dessutom sammanfalla med 150-årsjubileet av slaveriets avskaffande, och turneringen blev ett lämpligt tillfälle att ifrågasätta hela det franska samhället. Om fotbollsspelare med olika bakgrund tillsammans kunde åstadkomma något stort, varför skulle inte politiker då kunna enas?
