Rasmus Elm om spelet utan boll

Förbundskapten Lars Lagerbäck säger att »hans spel utan boll redan är världsklass«. Själv undrar Rasmus Elm hur han egentligen gör. 

Håller du med Lagerbäck?

– Nja, världsklass låter ju… Äh, jag vet inte. Visst, spelförståelsen har rätt länge varit min starkaste sida. När jag var yngre insåg jag att jag aldrig skulle bli den starkaste eller den snabbaste spelaren. Så jag har jobbat mycket på just den biten, spelet utan boll.

»Spelet utan boll.« Vad innebär det egentligen?

Annons

– Att man gör sina lagkamrater bättre. Att jag gör löpningar, hittar positioner och täcker ytor som öppnar upp för andra, som skapar tryck, som hjälper mitt lag defensivt. Det handlar om att springa som fasiken, helt enkelt. Och att springa rätt. Det finns i och för sig de som springer mycket mer än vad jag gör. Men det handlar inte bara om att springa, det handlar om när och hur du ska springa. 

Är spelet utan boll roligt?

– Spelet med boll är roligare. Samtidigt handlar fotboll mer om spelet utan boll. Hur mycket boll har en spelare under en match? Har man den i två minuter är det extremt bra. Och så bedöms vi spelare på den lilla stunden… Inte så många ser vad vi gör annars. 

När du var liten satt du framför TV:n och klockade Liverpools Steve McManaman i en match. Vad kom du fram till?

– Att hur man rör sig på planen, när man inte har bollen, är det som fotboll handlar om. Det gäller att göra nytta hela tiden. McManaman hade inte så mycket boll men sprang som en galning hela matchen. I halvtid tvingades den spelaren som fått i uppgift att punktmarkera honom byta. Han var helt slut. 

Hur gör man för att bli »världsklass« på spelet utan boll?

– Lite måste man nog ha i sig. Men för mig handlar det mycket om förberedelser. Kvällen före en matchdag ligger jag i sängen och tänker igenom olika saker som kan hända på planen. Jag försöker föreställa mig olika scenarier. När det sedan är match gör man saker på ren instinkt bara. Man löper på en yta och får bollen liksom. Hur jag rör mig på planen är inget jag kan styra över. Det bara kommer en snabb tanke: »Spring dit!« Så springer jag. Det är rätt konstigt när man tänker på det. Jag vet inte riktigt hur jag gör. 

Blir det ofta fel?

– Det händer att man gör onödiga löpningar, tar fel position och så. Samtidigt kan en dålig positionsförändring, en onödig löpning, också öppna upp oväntade ytor för lagkamraterna. Så utan att man planerat det kan man ändå åstadkomma något bra för laget. 

Vad tänker du på under spelets gång när du inte har bollen?

– Ingenting helst. Det sitter bara i huvudet. Börjar man tänka »hur ska jag nu förflytta mig« så låser det sig. Det krockar i huvudet då. 

Många i U21-landslaget menar att du är den smartaste i truppen. Hänger spelförståelse och intelligens ihop?

– Lite, lite kanske. Men inte så mycket. Eftersom jag inte tänker ute på planen blir det ju konstigt att säga så. Jag får bara en känsla av att bollen ska komma någonstans. Då försöker jag springa jag dit och ställa mig. Oftast kommer bollen också. Det bara händer. 

Är du bättre offensivt än defensivt i spelet utan boll?

– Eeeh, det har jag aldrig tänkt på. Det är nog ungefär lika. 

Annons

Vem är annars bra på spelet utan boll?

– Jag satt och tittade på United i semifinalen i Champions League och tycker att Darren Fletcher var grym. Han sprang överallt, ville ständigt ha boll och skapade oreda för motståndarna hela tiden. Annars gillar jag Javier Mascherano i Liverpool. Han är en terrier som gör löpningar för sina lagkamrater, som krigar och som alltid ligger rätt i positionerna. Mascherano är en spelare som egentligen bara spelar för att göra de andra bättre.

Kan ditt ökade ansvar i Kalmar, där du tvingas ha mer boll än förra säsongen eftersom bland annat din brorsa flyttade till Holland, ha bidragit till den dåliga säsongsinledningen? 

– När Viktor och Ingelsten lämnade oss tappade vi inte bara två riktigt bra spelare, vi tappade också två spelare som hela tiden rörde sig rätt på planen och som skapade ytor för oss andra. När de försvann tvingades vi andra hitta nya roller i laget. Jag får kanske ta lite mer ansvar nu, och det är ju bara kul. Men visst, det tog oss ett tag, vi var trögstartade och hittade inte rätt i vårt positionsspel. Nu börjar det kännas bra igen. 

Är det lättare att spela bra utan boll i landslaget än i Kalmar?

– Klart att det är en annan nivå. När vi mötte Portugal fick jag hela tiden direktioner från spelarna runt omkring. När spelarna är så rutinerade och bra som de är i landslaget blir spelet utan boll enklare eftersom de kan hjälpa till på ett annat sätt. Det är kanske fler som ser chanserna och riskerna bakom positionsspelet ute på planen i landslaget. Dessutom hade vi knappt bollen, vi fick mest försvara. Så är det inte så ofta i Kalmar. 

Om spelet utan boll är din bästa egenskap, vilken är då din näst bästa? Spelet med boll?

– Nja, eller tillslaget. Jag har alltid skjutit bra.