När Perniclas Bedow satte nyckeln i dörren till sitt parhus i Enskede den 9 december i fjol kittlade det i magen. Informationsmötet samma kväll var avklarat och plötsligt kändes det verkligt: Enskede IK skulle bli unika. En kvartersklubb med professionell design, med ett grafiskt intressant klubbmärke och nya dräkter som faktiskt hade något att berätta. Några av medlemmarna på plats hade visserligen gett ett avvaktande intryck, en del var upprörda och ifrågasatte att styrelsen inte involverat medlemmarna tidigare. Kanske skrämdes de också av att ordet »varumärke« användes så frikostigt? Hela den tio minuter långa frågestunden bestod av kritiska perspektiv, men Perniclas upplevde att majoriteten av åhörarna var positiva till Enskede IK:s nya grafiska identitet. Den första som lämnade medlemsmötet var TV-programledaren Anders Lundin, som på väg ut klappade Perniclas Bedow på axeln och gav beröm för ett väl utfört arbete. Och de som var missnöjda? Man vänjer sig, tänkte han. Bra design tar tid att omfamna.
Enskedes styrelseledamot gick och lade sig, fortfarande lite upprymd över den annalkande förändringen.
Nästa dag skulle han befinna sig mitt i en storm och under några intensiva dygn bli en av svensk fotbolls mest kritiserade och utskrattade personer.












