Vårvintern 2021 följde vi den gamla Trelleborgsanfallaren Fredrik Jensen som hade blivit målvakt i division sex-laget Löberöds IF. Han berättade om de mörka åren under uppväxten, kampen mot skadorna och om den uppseendeväckande resan från gärdsgården till Allsvenskan.
Fyra år senare har »Snickaren från Löberöd« hunnit fylla 39. Han jobbar kvar på Jensens byggland med sin pappa Ole. Lillebrorsan har bytt till ett annat jobb men tillhör Löberöds division sex-trupp och har bidragit till att Fredrik Jensen, efter många år på defensiva positioner, har fått återvända till anfallet.
– Vi har rekonstruerat laget och tappat viktiga spelare några gånger de senaste åren, säger Fredrik. För två år sedan var vi 14 spelare kvar, varav tre målvakter. Jag, som ändå inte har någon framtid, ville inte ta någon annans plats. Så jag blev mittback. I år har vi flera duktiga i försvaret, bland annat spelar brorsan där. Så jag har kunnat kliva upp som anfallare igen.
Hur har det gått?
– När jag var tillbaka där kände jag: »Mmmm, det är ju det här jag ska göra.« Jag har spelat anfallare i två matcher under våren och gjort sex mål. Gubben kan fortfarande! Men fan, det hade varit jävligt skönt att inte vara på ålderns höst.
I april drabbades du av en bristning i ena bicepsmuskeln. Vad hände?
– Jag skulle bara hoppa upp och nicka. I upphoppet tog jag i så klart, men inte mer än jag har gjort tidigare. Och så kändes det som om hela armen trillade. Det visade sig att muskelfästet hade lossnat.
