Minnen från 58, 74, 85, 88, 92, 06 och 12

En hetsig VM-semifinal i Göteborg 1958 väckte ont tyskt blod och en dramatisk kväll i Berlin hösten 2012 fick det svenska landslaget att tro på mirakel. Inför höstens VM-kvalmatch bad vi sju landslagsspelare berätta om sina bästa och värsta minnen från när svenskar och tyskar drabbat samman.

Sverige–Västtyskland 3–1
VM-semifinal på Ullevi i Göteborg, den 12 juni 1958. 

Sverige gick till final inför en entusiastisk hemmapublik som eldades på av artisten Lasse Dahlquist, friidrottaren Lennart Nilsson och s­kådespelaren Håkan Westergren. Hejaklacks­ledarna väckte anstöt och ledde till att svenska flaggor revs ner i Tyskland och att en restauran­g i Hamburg strök Schwedenplatte (smörgåsbord) från menyn.

Uwe Seeler, anfallare i Västtyskland:

»I den här matchen upplevde jag för första gången hur fotbollen inte stod i centrum. Det som hände på läktarna tog allt fokus. Från Tyskland var vi vana vid bra stämning på åskådarplats, men det som utspelade sig på Ullevi i Göteborg var något annat. Inte den högljudda sången från de 53 000 åskådarna, den var häftig! Vem kunde klandra svenskarna för att stötta sitt lag i en VM-semifinal på hemmaplan? Nej, det som retade oss var den där totala organisationen. Runt planen stod hejaklacksledare med små flaggor och megafoner och uppmuntrade publiken till de numera berömda »heja-heja«-ropen.

Vill du läsa mer? 0 kr första månaden!

Berättelser från världens största sport. Bli Offsidemedlem – läs och lyssna på Sveriges bästa fotbollsjournalistik.

Testa nu

Har du redan ett konto? här.

Publicerad 19 juni 2018. Artikeln är skriven av , , , .