En söndagskväll i januari satt jag mittemot Pia Sundhage vid köksbordet i hennes systers lägenhet i Solna. Det var dagen innan hon skulle flyga till Fifa-galan i Zürich där hon var nominerad till priset för världens bästa damtränare.
– Jag vill inte åka, sade hon.
– Varför inte? frågade jag.
– Vad ska jag göra där? En massa slipsgubbar och minglande. »Åh, du är så duktig«, ska man säga och höra hela tiden. Jag hatar sånt.
Artikeln publicerades ursprungligen Publicerad 26 oktober 2017. och är skriven av Anders Bengtsson.
