»We are Millwall, Super Millwall,
We are Millwall, from The Den.
No-one likes us, no-one likes us,
no-one likes us, we don’t care.«
Londons sunkigaste fotbollsarena. Rasister och mördare på läktaren. Sparka-och-spring-fotboll på planen. Efter några fotbollsresor i tonåren drabbades Magnus Hagström av ett fotbollslag som inte släppte greppet. Han flyttade till London, försörjde sig på skitjobb och ägnade sitt liv åt supporterskapet.
»We are Millwall, Super Millwall,
We are Millwall, from The Den.
No-one likes us, no-one likes us,
no-one likes us, we don’t care.«