Begreppet »inomhusfotboll« är passé. Det är de tydliga med, de som verkar inom världens snabbast växande sport. »Futsal är inte fotboll som spelas inomhus; futsal är futsal.«
Det är lätt att förstå poängen. Även om sporten liksom traditionell fotboll går ut på att sparka in en boll i mål ser spelreglerna och förutsättningarna helt annorlunda ut. Planen är mindre, spelarna färre och speltiden kortare. Fokus ligger på intensitet och teknik. Dessutom sparkas den där bollen in i mål avsevärt oftare än i traditionell fotboll.
Med andra ord: futsal tycks vara idealt anpassad för dagens rastlösa samhälle. Måhända är det också därför som sporten, med rötterna i Sydamerika, har spridit sig så fort. På svensk mark börjar den nu också slå rot på allvar. Flera etablerade elitklubbar – IFK Göteborg, Djurgårdens IF, Hammarby IF, Gais och Örebro SK – har numera futsallag i sin verksamhet. Matcher TV-sänds. Svenska fotbollförbundet har tagit in sporten under sitt paraply. Futsal ingår numera också i förbundets utbildningsprogram, och den har fått en fartfylld logotyp där s:et är utbytt mot en femma för att symbolisera spelformen fem-mot-fem. Dessutom har man värvat den meriterade kroaten Matija Djulvat som förbundskapten, med ambitionen att lyfta svensk futsal till hög europeisk nivå. Precis som den svenska traditionella fotbollen en gång rekryterade utländsk know-how för att utvecklas.
»Lionel Messi och Cristiano Ronaldo har förklarat sina tekniska färdigheter med att de spelade mycket futsal.«
Publicerad 27 november 2017. Artikeln är skriven av Fredrik Tillberg.
