Gud finns och han är vänsterfotad

»Jag har sett Maradona«, sjöng publiken i Neapel som om det vore himmelriket de skådat. I Maradonas hemland Argentina är avgudadyrkan ännu större. Olof Peronius har gått på Maradonamusikal, besökt Maradonakyrkan och träffat mannen som sjöng Mi tango a Maradona på fotbollsgeniets egen 40-årsfest.

En av de största uppsättningarna på Buenos Aires musikalgata Corrientes heter »Nummer tio mellan himmel och helvete«. Den handlar om Diego Armando Maradona.

Publiken består mest av medelålders kvinnor i gäng på tre, fyra stycken eller med medföljande familj. Som vilken hel och ren musikalpublik som helst. Jag blir besviken, eftersom ryktet sagt att det ska gå vilt till på Teatro Metropolitan.

På scenen blickar Diego Maradona, 84 år gammal, tillbaka på sitt liv. Vi ser hur han växer upp i en kärleksfull men utfattig familj i ett skjul i kåkstaden Villa Fiorito, hur han blir tillsammans med grannflickan Claudia, hur hans fotbollsdrömmar blir verklighet och hur han tar steget till den fina världen med galor i Cannes. Mafiosoitalienare och tjurfäktarspanjorer slåss om hans signatur, medan Maradona njuter av att glida runt i vit päls och svarta solglasögon. Eftersom han hela tiden minns sitt ursprung vet han ändå att detta är en låtsasvärld. När han kommer tillbaka till uppväxtkamraterna i Fiorito är han fortfarande samma Pelusa, »Den Burrhårige«, som älskar att fiska, sitta under stjärnorna och prata om livet med en enlitersflaska Quilmes-öl i handen. 


Prenumerera på Offside för 39 kronor per månad!

Läsning på sajten och tidning i brevlådan. Avsluta när du vill.

Beställ här

Har du redan ett konto? här! Fakturaprenumerant? Aktivera ditt konto

Artikeln publicerades i Offside 1-2005 (18 januari 2005) och är skriven av .